Hej igen Sverige!

Vi var uppe tidigt på morgonen och åt en rejäl frukost. Vi visste att det skulle bli mycket bilkörning idag. Nästan från tyska gränsen till Sverige, genom hela Danmark.

Som jag har skrivit tidigare, följde vi covidsituationen under hela resan, mycket med hjälp av appen Reopen EU, som är en gemensam app inom EU, där det bland annat finns en karta över situationen i Europas länder, och information om vad som gäller vid inresa. Kartan uppdaterades varje dag, ibland flera gånger. Här nedanför ser du en bild av hur läget är idag, 2021-08-18, när jag skriver det här inlägget.

Den här morgonen var hela Tyskland och Sverige fortfarande grönt, förutom områdena runt Stockholm och Berlin. Grönt betyder låg smittspridning. Gult betyder måttlig spridning, och ju rödare färg, desto mer smitta. Hela Danmark var gult och rött, och där skulle vi alltså passera. Mitt i pågående delta-utbrott.

Vi stannade för att tanka på ett ställe längs motorvägen, och där såg vi att restaurangen som drevs av en av de större snabbmatskedjorna i Danmark var stängd på grund av hög smittspridning. Lockdown, helt enkelt. Vi fick vår diesel i alla fall. Vi gjorde några fler småstopp på rastplatser längs motorvägen, för att få röka och sträcka på benen. Lunch åt vi i bilen.

Trafiken flöt på, och det var väldigt lugnt på vägarna. Vi åkte genom tunneln som tog oss till Öresundsbron utan problem. Efter bron, i Sverige, där betalstationen och tullen finns, var det extra kontroller. Det var fler poliser och tullare än vad det brukar vara. Precis som när vi åkte över gränsen mellan Tyskland och Danmark var det fullt med invinkade bilar på kontrollområdet när vi kom, så oss vinkade de bara igenom. Det gick lite långsammare än vanligt, de tittade lite extra kändes det som, men vi blev inte stoppade.

Så gick det till när vi kom tillbaka till Sverige igen. Vår lilla vända ute i en del av Europa gick väldigt bra, trots rådande läge. Det gick bra att hålla avstånd, använda ansiktsmask, visa covidpass osv. Folk i Tyskland tog mer ansvar för just avstånd än vad jag upplever att vi gör här hemma. Vi undvek vissa situationer när vi var utomlands, vi var bara inne i en enda mataffär tror jag. Vi hade mat med oss i bilen. Vi unnade oss någon öl, och ibland mat på uteservering och på en restaurang, men bara när vi kände oss bekväma med antalet människor som var där. Det funkade bra, helt enkelt, även om det var en del att tänka på. Vi kunde ändå slappna av, fastän vi var lite vaksamma.

Så, vad gör man i Sverige när man har kört genom hela Danmark? Man stannar vid första bästa rastplats längs E20 i Sverige och gör upp en plan. Fråga 1 som vi ställde oss var hur långt vi ville köra nu. Inte så långt, kände vi båda två. Luften gick liksom ur oss lite. Det är alltid roligt att upptäcka nya platser, men med tanke på hur det brukar vara söderut i Sverige under semestertid, kände vi att vi ville komma på plats fort, innan allt blev fullt. Strax utanför Landskrona finns en ställplats: Lundåkrahamnen. Det fick bli vårt mål. Igen.

Lundåkrahamnen är också en sådan plats som vi känner till sedan tidigare. Platserna där är långa nog för vår bil, och blir de vanliga platserna fulla brukar det finnas reservplatser.

Vi kom fram till Lundåkrahamnen ganska tidigt, eftersom det hade flutit på så bra under resan, och för att vi bara hade haft korta pauser. Det fanns flera platser kvar kl 14.30. När klockan närmade sig 16.30 var det i stort sett fullt, så det gick fort.

GPS: 55.861352, 12.851158

Pris: 200 kr.

El finns på vissa platser. Kod till hamnens toalett och tvättstuga får man på kvittot. Toatömning och spillvattentömning finns.

Vi fick en plats långt in. Man kör in, ställer sig på den plats man vill ha, och går tillbaka till en betalautomat vid hamnkontoret och betalar. Platserna är tillräckligt långa för att nio meter bil ska få gott om plats. Man har lite svängrum mellan sin egen bil och grannens, tillräckligt för att få ut bord, stolar och en del av markisen om man vill.

Olivia var lite skeptisk. Det blåste och lät en del från båtarna i hamnen, och det var inte riktigt ok tyckte hon. Dessutom hörde vi åskmuller, och det gillar hon inte.

Vi hade tur och fick trevliga grannar till höger om oss. Det var långt till elskåpet, och de hade en hyrd husbil med en för kort elkabel, så vi lånade ut en av våra. Vi har några stycken nämligen.

Man står fint i Lundåkra, men det finns inte så mycket att göra. Man kan fiska från en pir, och det finns en badplats en liten bit bort. Det är ca 2 kilometer att gå till Landskrona centrum.

Det finns en restaurang i hamnen, Idas by the sea. Vi ringde en timme innan de öppnade och frågade om man behövde boka bord för att äta, och fick veta att det redan var fullbokat. Alltså åt vi en konserv med pölsa och en burk färdig potatis istället. Det var helt ok det också.

Det såg inte så trevligt ut vid badet, det var fullt av alger och sjögräs där.

Tack vare vädret, som växlade mellan sol, moln och avlägsen åska, fick vi se väldigt härliga färger i hamnen. Det är inget filter på bilderna ovanför och nedanför, och de är helt oredigerade.

Med jämna mellanrum kommer det flygplan över hamnen, men det är inget man störs av. De försvinner så fort. Jag blev glad när jag hann ta ett kort på ett av dem.