Vi gjorde som vi brukar när vi kommer till ett nytt land, vi stannade så att jag fick röka och undersöka rastplatserna längs vägen. Rastplatsen var inte lika stor som de brukar vara i Tyskland, och det fanns inte diesel på alla platser. Det tyckte jag var lite jobbigt med Frankrike, att inte veta på vilka rastplatser längs motorvägen som man kunde tanka.
Vi hade hört att de flesta motorvägarna i Frankrike är betalvägar. Vi åkte motorväg, A16/E40, från Oostende i Belgien till Calais via Dunkerque, och just den sträckan var gratis.
Vissa motorvägar är betalvägar. Vi åkte från Honfleur mot Caen. Det var kö på flera ställen, alltid före betalstationerna, som satt ganska tätt. Vi åkte ca 6 -7 mil, och betalade 7.40 €. Drygt 1 € per mil. Det var i alla fall enkelt att betala. Man tog en biljett ur en automat när man åkte på motorvägen. Den behöll man tills man åkte av. Vi åkte i filen där man fick betala till en person, läste på en display vilken summa som gällde, och lämnade några mynt till personen som satt där. Motorvägarna är i bra skick.
På bilden ovanför är det kö på motorvägen på grund av en stor skogsbrand. Alla avfarter var avstängda, och det var många som skulle åka upp på vägen. Det som ser ut som dimma är rök från branden, det var egentligen strålande sol och klarblå himmel.
Jag hade programmerat GPS:n så att den skulle undvika betalväg, och det fungerade bra. Det blev lite motorvägskörning ändå, men det blev mest landsväg.
Vissa vägar i Frankrike är väldigt smala, men det är det alternativ som finns om man vill undvika att betala för motorvägen. Det gick bra att köra genom byarna, så länge det inte stod bilar parkerade på vägen. Ibland gjorde det faktiskt det. På sträckan på bilden nedanför fick man turas om att köra. När man fick möte var det bara att svänga in på en parkeringsficka. Och nej, vägen var inte enkelriktad.
Vi fick för oss att åka på bron över Seine, vid Le Havre. Det visade sig vara två broar. De var långa och höga, och man hade bra utsikt över Seines delta. För att komma dit körde vi genom Le Havre. Det var inte kul. Det var trångt, mycket trafik, dåligt skyltat och extremt svårt att hitta. Vi kom ju från en liten väg in i staden, och vi körde fel flera gånger. Till slut fick GPS:n hjälpa oss fram till bron. Det kostade 6.30 € att köra över den.
Man får se mycket vacker natur om man undviker de stora vägarna. Många fina små byar och floder.
Det finns även vägar som går genom stora odlingar av vin, solrosor och annat.
Vissa vägar är väldigt små, om man följer anvisningarna i en GPS. Just den här vägen leder till en ställplats vid en vinodling i Bordeaux.
Vinodlingar så långt man kan se, är en vanlig syn i Frankrike.
Camping är förbjuden på många platser. Här finns det ett monument från andra världskriget, där husbilsturister hade övernattat förr. Eftersom de ville bevara naturen som den var, hade den här skylten kommit upp.
Detta är ett bra ord att lära sig. Om man lär sig det, behöver inte toaletten bli full.
För oss har det gått bra att campa i Frankrike. Vi har aldrig bokat innan, fastän vi har åkt på högsäsong. Ibland har vi fått prova några campingar innan vi har hittat en plats, men det är sällan. Campingarna håller bra standard, vissa är väldigt lyxiga, andra mindre, man kan hitta något ställe att trivas på, oavsett vad man är ute efter.
Fransmännen vill inte gärna prata engelska, och vi pratar inte franska, men det har löst sig ändå. Det finns alltid någon som kan ett par ord och kan hjälpa till att tolka. Med ett leende så har det ordnat sig.
Vägarbeten finns det en hel del, oftast utan skyltar. På ett ställe fanns bara skyltar där själva omledningen började, sedan fanns det ingenting. Vi provade flera olika vägar, men kom hela tiden tillbaka till samma rondell, där utfarten som vi skulle ta var avstängd. Vi höll på ett bra tag innan vi lyckades ta oss därifrån och komma på rätt väg igen. Det var ett typiskt sådant tillfälle när man vill skrika ”jag blir galen!”.