Rothenburg ob der Tauber har vi sett flera gånger, därför var vi nyfikna på att se Rothenburg an der Fulda. Båda städerna finns med i min nya bok: Stellplatzführer romantische Städte, Städte Erlebnis mit Wohnmobil und Caravan.

Det blev en resa på ca 11 mil från Bad Karlshafen, så vi var framme tidigt. Vi kom fram till ställplatsen redan klockan 11.30.

Ställplatsen består av en stor plan med grus och lite gräs. Det finns inga markerade platser.

GPS: N 51°0’3.06” E 9°43’16.01”

Pris: 6.50 €/24 timmar

El betalas med mynt vid stolpen

Trots att vi kom fram så tidigt var det nästan fullt, till viss del beroende på att några hade parkerat väldigt konstigt. Våra Master card fungerade inte i betalautomaten, men det gick att betala med mynt också, som tur var.

Det fanns väldigt gott om utrymme för att tömma spillvatten och toa på den här ställplatsen, så vi passade på att duscha i bilen. Det funkar ju perfekt om man kan tömma spillvattnet och fylla på nytt färskvatten innan man åker. Det fanns inga faciliteter på ställplatsen förutom en bra servicestation.

Precis vid ställplatsen fanns tre tvättmaskiner, varav två väldigt stora. Man betalade med mynt.

Floden Fulda rinner förbi ställplatsen, men man ser den inte från platsen. För att komma in till centrum följer man bara floden. Det fanns en bra gångväg, och det är lite mindre än 1 kilometer att gå.

Staden ligger i Hessen och har 14.676 invånare (2019).

Det första vi såg var en lustig staty. Det fanns fullt av statyer utplacerade lite här och var i gamla stan.

Vi hittade flera små och trånga gränder mellan husen.

I gamla stan fanns många korsvirkeshus, några små butiker och flera uteserveringar och restauranger. Däremot fanns det inga människor. Den här staden var inte alls lika turistig som Rothenburg ob der Tauber.

Det var mycket renoveringsarbete på gång i hela gamla stan. Många hus var inklädda med byggnadsställningar, och det fanns flera avspärrningar.

Vid den gamla stadsmuren stod en get och åt gräs. Vi hittade liknande figurer över hela stan, men vi hittade ingen information om vem eller vilka som låg bakom dem. Det var kul att gå omkring på gatorna, och helt plötsligt hitta en figur som höll på med något.

På torget fanns en kvinna som var ute och gick med en hund. Några levande människor var svårt att hitta. Jag vet inte om vi var där på fel dag, eller om det alltid är så tomt på folk. Det var nästan en spöklik känsla att gå omkring på de tomma gatorna. Gamla stan var trevlig med alla korsvirkeshus och gränder, men vi saknade livet och rörelsen som brukar finnas i tyska korsvirkesstäder.

Till och med uteserveringarna var tomma. I och för sig var klockan tidig eftermiddag, men det brukar ju alltid sitta någon som äter eller dricker något på uteserveringarna.

I anslutning till den gamla stadsmuren fanns flera torn. På tornen fanns skyltar som berättade vad de hade använts till. Just det här tornet användes som fängelse för häxor.

Rådhuset i Rothenburg an der Fulda var litet och fint. Jag gillar ju rådhus, så vi brukar leta reda på dem när vi kommer någonstans.

Jag har svårt att skriva vad jag egentligen tycker om Rothenburg an der Fulda. Det var kul att se Rothenburg nummer två, och det var intressant med alla statyer. Det fanns korsvirkeshus, smala gränder, uteserveringar, marknadsplats, mindre torg, små butiker, stadsmur och allt sådant som brukar finnas i den här typen av städer. Det var en trivsam och trevlig stad. Det som saknades var människor. Vissa tyska städer har ju vilodagar mitt i veckan, men allt såg öppet ut när vi var där. Ändå fanns det inga människor i rörelse. Ställplatsen var ju full, men de flesta verkade inte förflytta sig därifrån. Jag tror att jag måste åka dit igen och se om det alltid är lika tomt på folk.