Semester! Äntligen!

Vi hade stora funderingar om vart vi skulle ta vägen i år. Sverige kändes så himla litet förra året, så vi ville verkligen iväg söderut igen. Vi hade turen att hinna få våra två sprutor med covidvaccin i tid innan semestern. Både Danmark och Tyskland hade som krav att det skulle ha gått minst två veckor sedan andra sprutan för att man skulle kunna använda sig av covidpasset vid resa, och jag hann precis. Utan covidpass krävdes negativt testresultat eller bevis på att man hade antikroppar. Med covidpasset krävdes inget sådant.

Vi följde läget noga innan vi bestämde oss för att åka söderut. Jag hade både UD´s app och appen Reopen EU, den gemensamma appen för hela EU. I en grupp på Facebook för människor som ska resa till Tyskland hade jag läst om den tyska hälsovårdsmyndighetens app Luca, så den hade vi också laddat ner i förväg. Den visade sig vara mycket användbar, och det förenklade mycket för oss att ha den. Man kunde koppla sitt covidpass till appen, och visa upp att man var vaccinerad. Appen användes både av campingar, vissa ställplatser, restauranger och affärer. Man checkade in och ut med appen när man befann sig någonstans, och på så vis kunde de både räkna folk och eventuellt smittspåra om det behövdes. Man kände sig lite övervakad. De tyska myndigheterna kunde se exakt när jag hade duschat i servicehuset på en camping i Husum t ex.

I appen Reopen EU kunde man både läsa vad som krävdes i olika länder inom EU och se hur EU klassade olika länder beroende på smittspridning. Appen uppdaterades varje dag. Sverige, och Tyskland var grönt när vi åkte, Danmark var grönt, gult och rött. Köpenhamn var rött, men där tänkte vi inte stanna i alla fall. Vi for förbi på motorvägen. Nederländerna var rött och mörkrött redan innan vi åkte, så dit ville vi inte åka i år. Den här appen gick jag in i varje morgon, så att vi skulle ha koll på vart det var grönt. Vi undvek alla områden som inte var gröna, förutom när vi körde på motorvägen genom Danmark.

Vi kände oss så förberedda som man kan bli. Vi hade appar, olika sorters munskydd, eftersom vissa delstater i Tyskland krävde dyra FFP2-skydd, och andra tyckte att det dög med de enklare och betydligt billigare skydden. Bilen var packad med kläder, dagbok och mat. Vattnet var påfyllt, tanken var full med diesel. Covidpass hade vi både digitalt och på papper. Det europeiska sjukförsäkringskortet var också packat.

Alltså for vi söderut så fort vi kunde. Första stoppet blev i Gränna.

Det finns en fin camping i Gränna, och det finns en ställplats precis utanför den. På ställplatsen brukar det vara trångt, så vi valde att övernatta på långtidsparkeringen på andra sidan vägen. Parkeringen är tråkig, precis som parkeringar brukar vara, men för en natt duger det. Dessutom hade vi turen att komma först, så vi fick den enda platsen med lite skugga.

GPS: 58.029611 14.460275

Pris: 150 kr för 24 timmar

Det finns lite plats utanför bilen där man kan sitta. När vi står så här tar vi alltid in stolarna när vi inte sitter i dem, dels eftersom det är en parkeringsplats, dels på grund av stöldrisken. Vi har ett pyttelitet bord som vi använder för att slippa ta fram det stora campingbordet och montera ihop det.

Vi hade utsikt över ett område där de håller på att bygga flera ställplatser för husbilar. Det ska bli 100 nya gästplatser för husbil, läste vi på en skylt. Spännande! Vi kunde se lite av Vättern om vi stod upp.

Betalsystemet är enkelt. Man knappar in vilket fordon man har, och sedan hur många timmar man vill stå.

Vi tog en liten promenad till hamnen där färjan till Visingsö lägger till. Det var mycket liv och rörelse där.

Vid restaurangerna i hamnen var det mycket folk. De flesta uppförde sig som om de aldrig hade hört talas om virus och att hålla avstånd.

Vi hade turen att hitta ett bord där det inte var trångt just då, så vi satte oss och tog varsin kall öl, för att fira att semestern hade börjat och att vi var på väg. En öl var vad vi hann med innan det började fyllas på med folk, så vi gick tillbaka till husbilen. Vi hade kall öl där också.

På kvällen fick vi besök av en igelkott. Olivia tyckte att den var mycket underlig. Hon visste inte riktigt hur hon skulle bete sig. De satt och tittade på varandra väldigt länge.