Egentligen skulle vi ha varit hemma den här helgen. Nya bilen skulle in på verkstad för några mindre garantisaker på fredagen, så vi räknade med att få vara utan bil några dagar. Verkstaden visade sig vara väldigt snabba, så på fredagseftermiddagen ringde Lelle till mig på jobbet och sa att han var på väg att hämta bilen. Jag räknade minuter till 15.30, åkte direkt hem och packade min necessär, och så for vi iväg, utan att veta vart vi skulle.
Medan vi satt i bilen kom vi på att vi skulle åka till Krampen. Vi ville komma fram fort och dit är det bara 4 mil. Med på resan var lunnefågeln Pingu, renen Sapmi, som har fått ett plåster på hornet efter förra vinterns fight med en mus, och katten Olivia så klart.
Vi hamnade vid en mindre tjärn i Krampenområdet som heter Gettjärn. Vädret var ostadigt och jag var hungrig, jag hade inte ätit så mycket på jobbet, så vi började med att gå igenom skafferiet. Vi handlade inget innan vi åkte, så vi fick ta det som fanns i bilen. Den här konserven hittade vi i Frankrike förra året, och den lät spännande. Den är inget jag rekommenderar. Det var 2 små kycklingbitar och en massa smaklös potatis och sås.
Gettjärn ingår inte i Krampens ädelfiskesjöar, så den är ett bra alternativ om man vill lämna platserna vid fiskesjöarna till dem som behöver dem bättre. Vi skulle inte fiska, så det passade oss bra. Man kan fiska i tjärnen om man vill, då är det Sveaskogs fiskekort mitt som gäller. Det går att gå till Stora Krampensjön om man vill. Vägen ner till tjärnen är lite knölig, men den är inte lång. Det går bra att köra ner om man tar det lite försiktigt.
Vid Gettjärn är det en förhållandevis stor grusplan att stå på. Själva tjärnen ligger bakom träden nedanför grusplanen.
I mitten av grusplanen är det några större stenar som man får passa sig för, men det är gott om plats att både vända och parkera.
Från planen går det en gammal halvt igenvuxen väg ner mot sjön. Vi tror att den bara har använts för att köra ut timmer på.
Gettjärn fanns med som ädelfiskesjö för flera år sedan, men fisken dog när de satte i den. Sjön är enligt uppgift för sur, och man fick inte kalka den eftersom det växer några ovanliga orkidéer någonstans. Jag mailade till Sveaskog och frågade om sjöns status, och fick svaret att ingen vet. Det borde finnas någon sorts fisk, möjligtvis gädda och abborre, men de gör fortfarande inget med den. Jag fick åtminstone bekräftat att det är fiskekort mitt som gäller.
Det är riktigt vackert vid den lilla tjärnen så här års.
Runt tjärnen är det omväxlande kalhyggen, snårig skog och tallskog.
Det brukar finnas mycket trattkantareller i skogen runt Gettjärn, och en del blåbär och lingon.
Olivia trivs när vi står så här i skogen. Hon gillar lugn, ro och fågelkvitter. Däremot tyckte hon inte om att gå i det grova gruset.
Lelle fixar nationaldagslunch/snacks. Rökt regnbåge. Det var ett stort projekt, för vi hade inte använt vår rök på evigheter. Sist snyltade vi på fadrens rök. Att rengöra rök ingår inte i mina arbetsuppgifter, så jag satt och väntade och mös i solen, som hade vågat sig fram.
Rök rengjord, och en alldeles lagom liten regnbåge som vi hade med oss hemifrån är på gång.
När man får sådan här lunch behövs varken potatis eller bestick, det är bara att pilla med fingrarna och äta. Underbart!
Lelle passade på att utforska luckorna lite bättre, och hittade en hängmatta som var helt oanvänd. Den låg fint nedpackad i en liten kartong. Tack förra ägaren för det.
Ibland får jag idéer när vi är ute och campar. Ibland är de bra, ibland inte. Nu fick jag för mig att små granskott är gott, och det borde gå att torka dem och göra en egen viltkrydda av dem. Kanske. Det vet vi inte ännu, det visar sig i höst.
Det här var ett drygt projekt. Alla granskott skulle rensas så att endast stjälken blir kvar, blev det bestämt. Det tog några timmar.
Planen är att blanda ihop olika skogsingredienser till en bra viltkrydda. Den är tänkt att innehålla torkade granskott, torkade enbär, rönnbär och trattkantarell. Rönnbär måste vi vänta med ett tag till, därför får vi inte veta resultatet nu. Vi ska också ha i svart- och vitpepparkorn. I med allt i en kryddkvarn och så blir det förhoppningsvis perfekt. Eller så får vi hälla bort det.
Det finns en bra eldstad, som någon hade försökt elda hela stockar i. Det var torrt i marken, men vindstilla, så vi bestämde oss för att göra en pytteliten mysbrasa på kvällen. Vatten hade vi ju precis bredvid. Den här ihopfällbara sågen, köpt på loppis, visade sig vara väldigt smidig. Den kan jag verkligen rekommendera.
En ihopfällbar såg, som blev som en vanlig såg. Inte världens bästa såg kanske, men fullt användbar.
Är man lite klantig så är man. Sågskada som har läkt nu.
Kvällens middag blev Bullens pilsnerkorv, direkt ur burken. Det tycker jag om.
Kompisarna livesände en spelning från replokalen på kvällen, och den ville vi ju inte missa. Fördelen med att stå helt själv på långt avstånd från andra, är att man faktiskt kan göra ett avbrott från fågelsången en stund och lyssna när kompisarna spelar istället.
Lelle är en mycket händig människa. Nu fick han för sig att göra en sälgflöjt. Vi blev inspirerade av vännernas konsert och spelade in en egen video. Håll till godo, här visas Lelle på sälgflöjt, exklusivt för den som läser min blogg. Ett helt unikt framträdande faktiskt. Jag försökte spela också, men det funkade inte alls.