2019-07-25, dag 14. Laacher See.

Laacher See, fick vi för oss att vi ville se. Sjön ligger på den vulkaniska högplatån Eifel, och bildades efter ett stort vulkanutbrott omkring år 10 930 f.Kr. Spår av sjöns vulkaniska aktivitet syns fortfarande genom att koldioxidgas bubblar upp till ytan. Sjöns omgivningar är naturreservat och används som frilufts- och rekreationsområde. Sjöns yta är 3.3 km². Vulkanen räknas fortfarande som aktiv.

Jag vet inte riktigt hur vi tänkte när vi åkte dit. Vi tänkte nog en liten sjö med kvittrande fåglar och lugn och ro, där man kunde vila utan att behöva träffa så mycket folk, och bara slappna av i stillheten, ungefär som vi brukar göra i skogssjöarna här hemma. Riktigt så blev det inte. Tyskland, sjö och högsäsong är inte lika med lugn, ro och avskildhet, det borde vi ha lärt oss.

Vi kom fram till Camping Laacher See ca 16.00.

GPS: N 50°25’19” E 07°15’54”

Pris, husbil, två personer, el: 37 €

Vi parkerade bilen i en bilkö längs en liten och smal väg. Därifrån gick vi långt och hamnade vid receptionen. Där stod vi i incheckningskö. I lucka 1 sa de att vi var tvungna att ha pass båda två, körkort räckte inte som identifikation, så det var bara att gå tillbaka till bilen, hämta pass och ställa sig i kö igen. I lucka 1 fyllde jag i namn och adress, lämnade in våra pass, och fick ställa mig i kö igen. Efter ca 45 minuter blev jag uppropad och fick gå till lucka 2, där vi äntligen blev incheckade.

Damen i lucka 2 visade vart vi skulle åka på en karta, som vi fick memorera. Plats nummer 105. Den sista stora platsen på hela campingen. Vi fick också köpa ett kort till grinden för 25 €, de pengarna fick man tillbaka när man checkade ut.

Klart så? Inte då. Tillbaka till kön till lucka 1 för att köpa poletter till duschen. 1 polett, 3 minuter, 50 cent. Utcheckning skedde dagen därpå i lucka 2. Vad man gjorde i lucka 3 vet jag inte.

Vår plats var lång nog åt oss, men vi fick krångla lite för att få bilen åt rätt håll. Vi ville gärna ha dörren mot sjön, nu när vi ändå var där. Campingen har många platser i varierande storlek, vår var en av de största.

Servicehuset, där det fanns restaurang och kiosk, låg precis bredvid oss. Det var väldigt fräscht och välskött.

Vi stod på gatan längst från sjön, men tack vare att platserna var i små etapper, och att man stod lite omlott jämfört med platsen nedanför, såg vi sjön från vår plats. Campingen är väldigt lång, men inte så bred.

Hela campingen var fräsch och fin, men inte i vår smak. Det var väldigt turistigt. Om vi hade varit där tidigare eller senare på säsongen skulle vi nog ha trivts bättre. Då kanske det hade flutit smidigare att checka in också.

Vi var så klart tvungna att bada i vulkansjön, nu när vi ändå var där. Där vi badade fanns det en stege ner från en stenkant. Vattnet var midjedjupt när man klev i. Det var svalt, men inte kallt, och det var trots allt lite coolt att bada i en gammal vulkan.

På kvällen provade vi campingens restaurang. Det var väldigt fina lokaler, med bjälkar både i tak, väggar och möbler.

Vi beställde varsin pepparschnitzel. Det visade sig vara två stora köttbitar var, och massor av pommes. Det var väldigt gott och väldigt bra service. 44 € för 2 schnitzlar och 2 stora öl.

Om Helen

Kvinna, född 1970. Har både sambo, barn och katt. Tycker om att fota och att kuska runt i husbilen. Drömmer om att vinna alla de där miljonerna så att jag kan sluta jobba och bara resa runt på heltid. Tycker om djur, natur och lugn och ro, och är nästintill folkskygg ibland. Jag tycker också om att fiska, lyssna på musik (mest punk, rock, irländsk och annat röj) och att läsa.
Det här inlägget postades i Betraktelser och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till 2019-07-25, dag 14. Laacher See.

  1. Reiselinda skriver:

    Där var vi också för två år sen. precis samma procedur som för er vid incheckningen. Vi hade en av platserna närmast vattnet och trappan ner till badplatsen som närmsta granne. Tur att det var en fin häck som skärmade av platsen…. Familjecampingar är inte för oss, men vi behövde tvätta, så då blev det så. Fin cykeltur bort till Maria Laach Klostret dock.

    • Helen skriver:

      Det är det som är så himla härligt med att campa, man upptäcker nya saker hela tiden och ingen camping/övernattning är den andra lik.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s