2019-07-20, dag 9. Camping la Brise.

Mot Medelhavet och Saintes Maries de la Mer. I höjd med Millau valde vi betalväg för att undvika branta småvägar ner mot havet. Det blev dyrt. 29 € för en sträcka på ca 10 mil.

I Saintes Maries de la Mer finns flera campingar och ställplatser. Vi valde att sikta på en camping, mest på grund av katten. Det var väldigt varmt, och vi ville vara säkra på att få el till ac:n för hennes skull. Dessutom ville vi ha lite utrymme utanför bilen så att katten skulle kunna gå ut om hon ville.

Vi använde google och fick fram Camping la Brise som låg inom lagom gångavstånd från centrum.

GPS: Latitude : 43.455948 Longitude : 4.436056

Pris, husbil, två vuxna, el, två dygn: 70.64 €

Det här är egentligen en sådan camping som vi brukar undvika. Den är stor och lyxig och allt finns på plats. Vi trivs bättre på små campingar utan extra allt, men ibland gör vi undantag.

För att checka in parkerar man i filen för incheckning. Det finns en uniformerad vakt som ser till att allt går rätt till. I receptionen pratade de bra engelska. Vi checkade in och blev anvisade en stor lyxplats eftersom det var de enda platserna som var stora nog åt vår bil (9 meter lång). Man fick inte titta först. Vi fick visa katten Olivias pass, och de kollade så att hon hade de vaccinationer som krävs. Det sista som hände var att vi fick varsitt armband, som man var tvungen att ha för att få vistas på campingen. Detta armband var man tvungen att visa upp för vakten varje gång man skulle gå in på campingen.

Vi fick en karta över området. Den stämde bra och var lätt att följa.

Igenom hela campingen fanns det en stor huvudgata, så det var väldigt lätt att ta sig fram. Åtminstone på den. När man skulle svänga av från den blev det genast trängre.

Vi lyckades ta oss fram till vår ”stora lyxplats”. Platsen mitt emot vår, på andra sidan vägen, var upptagen av ett litet tält som tur var, annars skulle vi ha fått problem. Platsen som vi fick var faktiskt en av de större på den här campingen, men på en annan camping hade den räknats som väldigt liten. Det gick att parkera åtminstone, och vi fick igång ac:n, till kattens stora glädje.

Trångt, mycket folk, dammigt, men ändå härligt att ha nått vårt huvudmål den här sommaren.

Det var ganska blåsigt så nära havet, men vi ville ändå ha markisen ute för att få skugga. Marken var väldigt hård, så vi kämpade länge för att få ner ankare till stormlinorna. När de väl var nere satt de ordentligt fast.

Med hjälp av ett duschdraperi byggde vi campingens snyggaste solskydd. Vi satte oss bakom det, öppnade varsin kall pilsner och hade konferens. Eftersom det var så himla varmt, och vi hade en ny bil och var osäkra på hur stabil ac:n var, så vågade vi inte lämna katten i bilen långa stunder. Alltså bestämde vi oss för att utforska campingen, lite i taget, och gå in till stan dagen därpå, när vi visste bättre att ac:n fungerade som den skulle.

Campingen var som jag skrev tidigare väldigt stor. Det fanns många skyltar som visade vart man skulle ta vägen, och det var bra.

Här har vi sjukstugan till vänster i bild, och entrén till snacks, bad och affärer i mitten.

Det var väldigt rent och välstädat på hela campingen. Det var väldigt varmt att gå barfota, så vi tittade väldigt snabbt på shoppingområdet. Jag hade ju fortfarande inte hittat några lämpliga skor istället för dem jag glömde hemma, och fodrade vinterskor kändes inte så lockande att ha på sig.

I affären kunde man löpa det mesta som hade med camping och bad att göra. Det fanns även bröd och enklare mat.

Den som inte ville bada i havet kunde bada i någon av campingens alla pooler. Dessa pooler var bara till för den här campingens gäster, om jag förstod rätt. (bild lånad)

Ungefär mitt på campingen hittade vi stigen som ledde till campingens privata del av stranden.

Campingen hade en restaurang/bar på stranden. Runt den var det mycket folk.

En liten bit bort från baren var stranden nästan tom.

På kvällen köpte vi pizza från campingens egna pizzeria. Den var helt ok. Det blev en billig middag, för det räckte att dela på en pizza eftersom det var för varmt för att man skulle vara hungrig.

Om Helen

Kvinna, född 1970. Har både sambo, barn och katt. Tycker om att fota och att kuska runt i husbilen. Drömmer om att vinna alla de där miljonerna så att jag kan sluta jobba och bara resa runt på heltid. Tycker om djur, natur och lugn och ro, och är nästintill folkskygg ibland. Jag tycker också om att fiska, lyssna på musik (mest punk, rock, irländsk och annat röj) och att läsa.
Detta inlägg publicerades i Camping och märktes , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s