Sol! Äntligen!

Idag har vi irrat runt i Berlin. Det gick bra att få tag på biljett till tunnelbana och bussar. Det fanns ett resecentrum bara några hundra meter från ställplatsen. Där köpte vi en endagsbiljett som gällde inom Berlin för 7 €, efter instruktioner från damen på ställplatsen. Sedan gick vi ner i tunnelbanan och gav oss iväg. Det var krångligt och rörigt för oss som inte är vana vid storstäder, men vi kom ungefär dit vi skulle så småningom.

Först kom vi upp från tunnelbanan på gatan Unter den Linden. Därifrån såg vi Brandenburger Tor, så dit var det enkelt att hitta. Vi gick dit och tog några kort, för det bör man nog göra när man är i Berlin. Jag visste inte vad Brandenburger Tor egentligen är för byggnad, så där kom google till hjälp.

Porten är den enda återstående av 14 stadsportar i Berlins tullmur. Den byggdes 1788-91, och står vid Pariser Platz, som avslutar Unter den Linden. Vanligt folk fick bara använda de yttre genomfarterna.

Högst upp på porten finns en staty av koppar, som föreställer segergudinnan som kör en vagn dragen av fyra hästar.

Porten är 26 meter hög, 65 meter lång och 11 meter bred.

När nazisterna kom till makten 1933 använde de porten som en symbol för sin makt.

Porten stängdes 13 augusti 1961 i samband med att Berlinmuren byggdes. När Berlinmuren föll i november 1989 blev Brandenburger Tor symbolen för fred och enandet av staden. Den öppnades 22 december 1989.

Från Brandenburger Tor gick vi vidare till Checkpoint Charlie. Det tog ett tag att gå, för vi gick lite fel. Eller ganska mycket fel, egentligen. Med hjälp av Maps i telefonen hittade vi rätt till slut.

Checkpoint Charlie ligger mitt i en vägkorsning. På vänster sida finns KFC (Kentucky Fried Chicken) och på höger sida McDonalds.

Checkpoint Charlie var en av de mest kända gränsövergångarna mellan Öst- och Västberlin mellan 1945 och 1990. Den låg på gränsen mellan Berlins amerikanska och sovjetiska sektor.

På Freidrichstraße fanns själva kontrollpunkten. Det var bara anställda vid de allierades militärorganisationer eller deras ambassader, icke-tyska utlänningar och medarbetare vid representationen för Västtyskland och östtyska funktionärer som fick passera den. Vid ett tillfälle 1961 stod amerikanska och sovjetiska stridsvagnar med skarp ammunition mittemot varandra vid Checkpoint Charlie.

Flera flyktförsök från Östberlin ägde rum vid Checkpoint Charlie. Ett av de mest omtalade försöken att fly gjordes av Peter Fechter och Helmut Kulbeik. De försökte klättra över muren. Helmut klarade sig, men Peter blev skjuten. Inför ögonen på civila åskådare från väst, amerikanska soldater och östtyska gränsvakter förblödde han på den delen av befästningen som kallades för Todesstreifen, dödsremsan, som var ett tomt område längs muren. Folk från västsidan försökte kasta över förband och första hjälpen-kit för att rädda honom, men det var förgäves. Han dog efter en timme.

När vi hade sett Checkpoint Charlie hittade vi en tunnelbana som tog oss till Alexanderplatz. Där hittade vi ett trevligt ställe som serverade öl. Vi behövde en vätskepaus efter allt gående till Checkpoint Charlie och i tunnelbanan, så det passade bra.

Här har vi TV-tornet vid Alexanderplatz. Det kostade ca 200 kr att åka upp dit, men det var flera timmars kö, så vi struntade i det. Jag tog kort på några hus istället, innan vi hittade tunnelbanan till den målade delen av Berlinmuren.

Efter att ha åkt tunnelbana igen kom vi fram till den del av Berlinmuren som det har målats graffiti på. Den här delen kallas för East Side Gallery. På murens östra sida finns 160 målningar av olika konstnärer från hela världen. Målningarna gjordes i början av 1990-talet, och galleriet invigdes i september 1990.

Den här delen av muren är 1316 meter lång, och anses vara världens längsta galleri. Den har fått status som byggnadsminne.

Det fanns väldigt mycket att se och läsa längs muren. Mycket var skrämmande, men mycket ingav också en känsla av hopp. Man har förvandlat något fult till något fint.

Det såg väldigt underligt ut med en mur mitt i stan. På ena sidan var det hyreshus, på andra sidan var det gräs och floden Spree.

Här nådde jag ett av mina mål: att ta på Berlinmuren, för att få känna historien.

På andra sidan muren såg konstverken annorlunda ut.

Den fina bron över floden Spree. Här kunde man åka båt om man ville, eller ta en öl i pirat-restaurangen.