Vädret idag var inte så bra. Dessutom hade min förkylning tagit omtag, och Lelle var fortfarande förkyld, så humöret var inte det bästa. Vi bestämde oss för att åka vidare längs Spaniens norra kust.

Staden Ribadesella såg väldigt trevlig ut. Där fanns det också en camping i ACSI-katalogen. Perfekt, tänkte vi, och åkte dit. Campingen såg väldigt fin ut, men vi kunde tyvärr inte köra ner för den branta backen som ledde ner dit. Bakstammen på bilen skulle ha tagit i när vi svängde av från huvudleden. Typiskt. Vi svor lite över trånga infarter som inte är anpassade för husbilar, och åkte vidare.

Vi var trötta, vi var kinkiga, vi snörvlade, nös och hostade. Därför bestämde vi oss för att ta första bästa camping längs vägen. Jag programmerade in Camping Colombres i GPS:n. Den finns också i ACSI-katalogen.

GPS: N43°22’31” W4°33’51”

Pris/natt: två personer med husbil utan el 23.20 €

På den här campingen pratade de ingen engelska. Vi fick ett platsnummer, och en person som följde med och visade vart platsen fanns. När vi kom fram till platsen såg vi på en gång att det inte skulle fungera. Tidigt på dagen var det ledigt bredvid, men om det kom folk på platserna bredvid oss skulle vi inte komma ut. Dessutom lutade platsen väldigt mycket.

Vi såg en annan plats som skulle kunna fungera bättre. Mannen som var med oss gick tillbaka till receptionen, vi väntade, och efter en stund kom han tillbaka och sa ok. När det var klart och vi hade parkerat fick vi gå och sköta incheckningsproceduren. Lite omständigt, men det funkade.

Platserna var inte stora. När grannen, som har det blå tältet, kom med sin personbil, var det trångt. Dottern i den familjen pratade engelska, så vi gjorde upp om att de skulle flytta sin bil på morgonen dagen därpå, så att vi skulle kunna komma ut. Bra med trevliga grannar. Vi hade ändå en av de största platserna, kan jag tillägga.

Trångt, men välordnat, tack vare att alla fick sällskap av personal som visade vart tomtgränserna fanns när de skulle parkera. Mellan husvagnen och den svarta bilen fick det plats en bil till, när de som hade husvagnen kom hem. Utrymme att röra sig på fanns inte på den här campingen.

Alla campingar ser bättre ut i solsken. Den här campingen skulle säkert också ha varit finare med lite sol, men inte mycket. Den såg helt enkelt ut så här.

I brist på annan sysselsättning fördrev vi både tid och förkylning med en flaska glögg, som vi hittade längst in i barskåpet.

Husen på campingen var målade i olika färger, och det fanns många fina blommor och buskar. Den här delen var väldigt fin. Det fanns en fin liten restaurang, men den öppnade inte förrän 20.30, så vi gjorde egen mat istället.

Utanför restaurangen fanns det en fin liten damm och en lekplats.

Campingen hade en ganska stor pool, med väldigt fin utsikt över bergen.

Campingen låg långt ifrån havet, även om det ändå räknades till kustområdet. Det fanns en liten stad i närheten, Norièga tror jag att den hette, men det var för långt att gå dit.

Precis bredvid campingen gick det kor. Det här var riktig landsbygd, mitt emellan havet och bergen. Den här campingen är nog mer lämpad för husvagn eller tält än för husbil, eftersom man bör ha bil för att ta sig någonstans.