Vi åkte vidare mot Andorra på väg E09 / N20. Vi misstänkte att vägarna kunde vara både backiga och kurviga, så vi ville hålla oss på motorvägen. Efter att bromsarna slutade fungera när vi åkte ner för Großglockner för några år sedan känns det bättre att göra så.

Motorväg och motorväg, förresten. Så här såg den ut efter en liten stund. Det var väldigt vackert, fina vyer och mycket berg.

Vid en rastplats hittade vi den här fina bäcken. Vattnet var alldeles kristallklart.

”Stora vägen” gick genom flera små mysiga byar. Man kan inte tro att det här är Europaväg.

Det finns två sätt att ta sig in i Andorra norrifrån. Antingen åker man på en mindre väg över bergen, som ser väldigt kurvig ut i kartboken, eller så följer man Europavägen och åker igenom en tunnel. Vi valde det andra alternativet. Vi körde fel i en korsning och hamnade i en annan tunnel, Tunnel de Puymorens. När vi insåg misstaget var vi tvungna att åka halvvägs till Spanien för att kunna vända. Vi var ju på väg dit i alla fall, men eftersom vi absolut ville se Andorra var det bara att vända. Tunneln kostade 13.70 €, enkel resa. När vi åkte tillbaka blev det alltså 13.70 € till.

Vi hittade rätt tunnel till Andorra. Den kostade 11.60 €, och heter Tunnel d’Envalira.

Vägen mot Andorra gick mycket uppför, men det gick ändå bra att köra. Det var härligt att se Pyrenéerna på så nära håll.

När vi kom in i Andorra blev det nedförsbacke och kurvor. Det var dessutom väldigt trångt. Vi följde huvudleden hela vägen genom landet. Det var max 60 km / timme på den. Vi passerade många små städer, och vi åkte igenom huvudstaden, Andorra la Vella. Det fanns hotell och pensionat i mängder.

Vi hade tänkt campa en natt i Andorra, men det var omöjligt för oss. Det var så mycket folk och så fullt överallt. Vi tittade på några campingar, och de var väldigt trånga. Ett par av dem kunde vi inte ens svänga in på, eftersom det skulle bli en för snäv sväng för våran bil. När vi tittade på en av campingarna hamnade vi i en rondell som var så tight så att vi fick backa och ta omtag för att komma runt den.

Alltså, om man ska åka till Andorra och campa, bör man boka i förväg och ha en väldigt liten husbil.

När vi åkte ut ur Andorra och in i Spanien, var det en riktig tullstation. Vi råkade hamna i fel fil, varor att förtulla. Det var inte så bra. En tullkvinna med stor pistol och bister min kom gående mot oss. Lelle fick kliva ur bilen, och jag hängde givetvis ut genom dörren av nyfikenhet. Som tur var kunde hon engelska, och det dröjde inte så lång tid innan hon fick kämpa för att hålla sig för skratt när vi förklarade att vi hade svängt fel, att vi inte var några smugglare osv. Efter en liten stund fick vi åka vidare.

Vi kom in i Spanien och siktade på en camping från ACSI-katalogen, som heter Camping Gran Sol.

GPS: N 42°20’52” E 1°25’51”

Pris/natt: två vuxna, 1 husbil utan el 24.20 €

160 tomter, enligt katalogen.

I receptionen var de väldigt trevliga, och de pratade väldigt bra engelska. De tyckte att det var väldigt kul att vi kom ända från Sverige. När de fick höra det blev de ännu trevligare. De vinkade glatt så fort de såg oss på campingen.

Man fick köra in och välja vilken plats man ville. Platserna i skugga var tyvärr upptagna, så vi fick en väldigt solig plats. Det finns många träd på campingen, men de var så hårt beskurna där vi stod så de lämnade inte mycket skugga.

Vi hamnade åtminstone i ytterkanten av campingen, och det tycker jag om. Platserna var inte stora, men man fick gott och väl plats. Det kom inte så mycket folk heller, så vi hade hela gräsplanen framför bilen för oss själva. En stor skillnad mot gårdagens camping i Frankrike. På den här campingen kunde man koppla av och andas.

Gräset på campingen var gult och torrt. Det märktes att det var värmebölja där. Det dammade när man gick på gräsmattan.

Den här delen av campingen var lite finare, men där fick man inte stå. Jag tror att de höll på att fixa i ordning gräset och träden där. De hade vattnat mycket, så gräset var grönt och fint.

Vid infarten till campingen fanns en restaurang och en pool. Poolen var till för allmänheten också, men det var campingen som skötte om den. Campinggäster hade fri entré, övriga betalade. Poolen är innanför den vita muren. Vi tog varsin öl på restaurangen, men vi åt inget. Dels var det för varmt, dels orkade vi inte bry oss om att försöka översätta menyn. De skulle säkert ha hjälpt oss med det om vi hade frågat.

Servicehuset var fräscht och välstädat. På utsidan finns det en murad grill som alla får använda. Det var lite otäckt när några la i massor av pinnar av något träslag som skvätte gnistor, eftersom det var så torrt i gräset. De var kvar och vaktade elden hela tiden, i och för sig, men ändå.

Det var inte många som använde lek- och idrottsområdet på campingen. Det var alldeles för varmt för det.

Campingen ligger mitt ute på landet. Det finns en by i närheten, men vi orkade inte gå dit. Kl 21.00 på kvällen var det 27 grader, och då tyckte vi att det var så svalt så att man nästan blev lite kulen. Hur varmt det var mitt på dagen vet jag inte. Man orkar ingenting när det är så varmt, dessutom ville vi inte stänga in katten i bilen.

Det syns lite dåligt på den här bilden, men på kvällen satte de igång ett bevattningssystem på campingen. Det sprutade vatten åt alla håll. Det dröp om förtält och annat som folk hade ute. Som tur var kom det inget vatten vid oss. Jag tror att det bara var säsongare som stod där de vattnade, så de kanske hade blivit varnade i förväg?