Vi var egentligen väldigt trötta på Autobahn, vägarbeten och köer, men vi valde att fortsätta på motorvägen ändå, av två anledningar. Dels ville vi komma söderut så fort som möjligt, dels talade motorlampan om att motorn ville ha olja. Olja borde finnas på alla Autohofs, tänkte vi. Där tänkte vi fel. Det är ungefär som på mackarna i Sverige, de säljer godis, korv, läsk och tidningar, men inte så mycket biltillbehör. Jag minns inte hur många mackar vi stannade vid innan vi hittade olja. Den var svindyr, men vi var ju tvungna att ha den, så det var bara att betala. (När vi kom hem var oljan nästan slut igen, så nu måste vi leta läckor.)

När vi hade fixat oljan valde vi landsväg istället. Det var mycket trevligare. Bra väg, lugnt tempo, och många trevliga små byar.

Vi bestämde att vi skulle sova en natt till i Tyskland innan vi åkte över gränsen till Frankrike. Det började bli eftermiddag, och vi visste inte hur lång tid det skulle ta vid gränsen. Dessutom är det lättare för oss att campa i Tyskland än i Frankrike, eftersom jag pratar hyfsad tyska. Franska kan ingen av oss.

Vi valde en camping i ACSI-katalogen. Vi ville vara så nära Strasbourg som möjligt, fast på tyska sidan, så valet föll på Europa Camping Sand, i den lilla byn Sand, söder om Baden Baden.

GPS: N 48°32’36” E 7°56’7”

Pris/natt: 2 personer med husbil utan el 18 €

Det är inte långt till A5, men man störs inte av något ljud därifrån.

Campingen är mycket liten. Från infarten ser man hela campingen. 65 platser ska de ha enligt katalogen. De flesta verkade vara upptagna av säsongare.

Kvinnan i den lilla receptionen var trevlig. Hon pratade bara tyska. Trots att campingen var så liten följde hon med oss och visade vår plats och hur vi skulle stå. Vi fick välja en av tre platser, som låg bredvid varandra. Jag tror att hon följde med mest för att hon tyckte om att prata med folk. Hon var väldigt öppen och glad.

Platserna var inte stora, men det fungerade. Vi hade tur och fick trevliga grannar. En svensk och en norsk bil kom strax efter oss. Det kom ingen till platserna bakom oss, som tur var, in mot den lilla kullen, för då hade vi kanske fått problem att ta oss ut, beroende på hur de skulle ha ställt sig. De platserna var väldigt små.

Vägen på campingen var bred, och vi blev placerade precis vid in- och utfarten. Campingvärdinnan placerade inga fler där vi stod, hon kanske tänkte på hur vi skulle ta oss därifrån sedan? Jag vet inte. Det kom bara ett par till förutom oss tre, så det kanske inte brukar komma så många?

Här har vi nästan hela campingen. Större än så var det inte. Servicehuset var litet och omodernt, men rent och fräscht.

Det finns inte mycket att göra här. De har en liten lekplats, och det är allt. Byn Sand hade bara 1700 invånare, läste vi någonstans. Det fanns några hus och bondgårdar där, och mycket åkrar. Det är för långt för att gå till det lilla centrumet, och det fanns inte så mycket där ändå. En mataffär och en mack såg vi när vi åkte igenom byn.

Bredvid campingen fanns det en restaurang som hade massor av olika rätter att välja på.  Vi tänkte äta där på kvällen. Den drevs inte av campingägaren. Enligt skylten skulle de öppna kl 18.00, men campingvärdinnan sa att ibland öppnade de 19.00. Det kom dit några människor en timme innan restaurangen skulle öppna, en familj såg det ut som, och började förbereda. Ungarna la ut dynor på stolarna och lekte med vattenpistoler, en kvinna sprang in och ut, och en karl var inne och höll på. Helt plötsligt blev han väldigt arg på något, skickade in de andra i bilen, låste dörren och åkte därifrån. Sedan kom ingen tillbaka. Skumt. Vi lagade alltså mat i husbilen idag. Det var synd, för restaurangen såg fin ut från utsidan.

Omgivningen runt campingen. Åkrar, majsfält och ett och annat träd. Bakom träden gick motorvägen.

Ytterligare en granne. Den här var väldigt snabb, men jag lyckades få ett kort på den.

Vad gör man när det är varmt och det inte finns något att göra? Man dricker västskeersättningstabletter och drinkar med isglass i, och fyller flaskor med vatten som man kan hälla över sig. För att få mer smak på jordgubbsglassen som vi hade i drinkarna, rörde vi ner lite jordgubbssylt utan bitar också.

Vi ställde termometern i solen, och den visade på 47 ° C innan den la av. Den fick nog värmeslag. Det här var första dagen som det var riktigt, riktigt varmt.