2015-07-26, dag 17. Tyskland och Campingplatz Büttelwoog.

Vilken bilåkardag det råkade bli! Vi skulle titta på några slocknade gamla vulkaner vid Vogtsburg, som fanns i kartboken, men vi hittade inte dit. Vägen var däremot väldigt vacker. Det var ett kuperat landskap med många små byar och vinodlingar. Helt plötsligt var vi i Tyskland.

001 2015-07-26 002

002 2015-07-26 003

003 2015-07-26 005

När vi kom in i Tyskland tänkte vi följa Rhen, men det fanns ingen bra väg längs med floden just där, så vi valde Autobahn en stund i stället. På Autobahn flöt trafiken bra, eftersom det var söndag fanns det nästan inga långtradare på vägen. När vi skulle in på en Autohof och tanka var det däremot bökigt. Det var fullt av tradare som hade parkerat, så vi tog oss knappt fram till pumparna.

Vi valde väg 35 norrut, mest för att motorvägen är tråkig, men på grund av en himla massa omledningar körde vi bara runt i cirklar. Mil efter mil. Till slut tröttnade vi på cirklarna, och programmerade GPS:n till närmaste Autobahn igen. Då var vi trötta.

Vi tog sikte på Rhen och Mosel, men hade ingen ork och lust att åka ända dit på kvällen, så jag letade reda på en camping, vilken som helst, i min nya tyska campingkatalog.

Campingen heter Campingplatz Büttelwoog, och ligger mitt i ingenstans. Det fanns en by, Dahn, i närheten, men det var långt att gå dit. Med cykel skulle det ha fungerat. Området var omtyckt som rekreationsområde för tyskarna, verkade det som. För oss som är vana vid den svenska naturen var det inte så speciellt. Vandringsleder finns ju överallt här, känns det som.

Människorna i receptionen var trevliga. De var dåliga på engelska, men de försökte prata engelska med Lelle. De blev lättade när jag började prata tyska med dem, man riktigt såg hur de andades ut. Eftersom vi har en stor bil ville de att vi skulle parkera på platsen närmast receptionen. Fastän det var nära följde de med och visade platsen. De hjälpte till och med till att tala om för Lelle hur han skulle backa. Jag brukar mest hålla mig undan, backningen sköter han bäst själv, men det kunde ju inte människorna i receptionen veta.

004 2015-07-26 007 Campingplatz Buttelwoog

Vi betalade 19 € för en natt för två vuxna och ström. Vi fick gratis wifi för att kunna betala räkningar när jag berättade hur länge vi hade varit borta, och vart vi hade varit. Man var tvungen att betala allt på campingen kontant.

Servicehuset var ok, men inte bra. Allt var gratis, men slitet. Allt fungerade i alla fall.

005 2015-07-26 016 Campingplatz Buttelwoog

Campingen ligger i en dal mellan höga klippor. Det fanns mycket skog runt omkring. Det var flera vandringsleder runt campingen, och det fanns ett lekområde för barn. I övrigt fanns det inte mycket att göra.

006 2015-07-26 008 Campingplatz Buttelwoog

Platserna varierade väldigt i storlek. Vissa var väldigt små, andra var väldigt stora. Vi fick en av de större platserna.

007 2015-07-26 010 Campingplatz Buttelwoog

008 2015-07-26 011 Campingplatz Buttelwoog

Vi skulle ha kunnat få plats med en dubbelt så lång bil på platsen som vi fick.

009 2015-07-26 009 Campingplatz Buttelwoog

010 2015-07-26 012 Campingplatz Buttelwoog

011 2015-07-26 013 Campingplatz Buttelwoog

På säsongsavdelningen stod husvagnarna lite trängre än på de andra platserna. Det har vi sett på flera campingar i Tyskland. I Sverige bygger säsongarna stora sommarstugeområden på campingarna, i Tyskland blir de hänvisade till trånga platser i ett hörn. Ofta är husvagnarna gamla och slitna.

012 2015-07-26 014 Campingplatz Buttelwoog

Campingen var uppdelad i flera mindre sektioner, med höga träd och buskar mellan.

013 2015-07-26 015 Campingplatz Buttelwoog

Medan Lelle betalade räkningar, tog jag en liten promenad bland klipporna. Sandaler var inte det bästa valet att ha på fötterna, så promenaden blev väldigt kort.

014 2015-07-26 017 Campingplatz Buttelwoog

015 2015-07-26 021 Campingplatz Buttelwoog

På kvällen åt vi på campingens restaurang. Maten var väldigt god, och vi blev ordentligt mätta. Jag har nog aldrig fått så mycket mat någon gång förut. Jag orkade inte ens hälften.

När vi åt kom regnet. Eftersom vi och flera andra satt ute och åt blev det en himla fart på oss. Det fanns några stora parasoll, som ett par karlar hjälptes åt att fälla upp. Vi andra sprang ikapp med kyparna och flyttade in allas mat till borden under parasollen. På det viset fick vi dela bord med några tyskar, som visade sig vara väldigt trevliga. Regn är bra för gemenskapen, med andra ord. I vanliga fall sätter man sig ju vid varsitt bord. De ville ha tips om att resa med husbil i Sverige, så de var jätteglada att de hamnade bredvid just oss.

Eftersom de var så trevliga, och eftersom det regnade, blev vi sittande på restaurangen och drack öl resten av kvällen. Stora öl. Våran nota, med mat för två personer och 6 stora öl, gick på 43 €, drygt 400 Kr alltså. Det var inte så farligt, med tanke på att maten skulle ha räckt för fyra personer egentligen.

Om Helen

Kvinna, född 1970. Har både sambo, barn och katt. Tycker om att fota och att kuska runt i husbilen. Drömmer om att vinna alla de där miljonerna så att jag kan sluta jobba och bara resa runt på heltid. Tycker om djur, natur och lugn och ro, och är nästintill folkskygg ibland. Jag tycker också om att fiska, lyssna på musik (mest punk, rock, irländsk och annat röj) och att läsa.
Detta inlägg publicerades i Betraktelser, Camping, Mat och märktes , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s