Vi startade tidigt på morgonen och åkte in i Holland vid Venlo. Vi passerade Eindhoven, sedan började vi leta efter campingar, trots att klockan inte var så mycket. Vi hade tänkt stanna någonstans och utforska omgivningarna.

På vägen passerade vi Ruhr-området. Det såg inte så trevligt ut med alla industrier, man såg knappt skillnad på molnen och röken från fabrikerna.

I våras var det inga som helst problem med att campa i Holland, men nu visade det sig vara svårt. Det var fullt och trångt. Vi började med campingen Ardoer Streekpark Klein Oisterwijk, nära staden Tilburg. Där hade de en ledig plats, men den var för liten för våran bil. Vi fick gå in och titta och avgöra själva. En folkabuss hade kanske fått plats, så det var bara att vända. Personalen var trevlig och tipsade om en camping en bit bort, Ardoer vakantiepark De Reebok. Den var också full.

Tredje campingen vi tittade på var Natuurkampeerterrein Morgenrood, även den i närheten av Tilberg. Den campingen kunde vi inte svänga in på, eftersom grindstolparna satt för tätt. Jag undrar om de hade flugit in säsongsgästerna dit eller hur de hade burit sig åt. Stolparna hade kanske byggts efter att de hade kört in, så att de hade blivit ofrivilliga säsongsgäster?

Vid det här laget började vi bli väldigt frustrerade. Alla campingar vi tittade på fanns med i ACSI-katalogen, så någon borde väl ha plats för resande campare, tyckte vi.

Fjärde campingen hette Vakantiepark Beekse Bergen. Den låg precis bredvid en stor djurpark. Från utsidan såg den överfull ut, så vi brydde oss inte ens om att fråga efter plats. Bilparkeringen utanför campingen var också överfull.

Det finns väldigt många Holländare, konstaterade vi. Och enligt några som vi träffade på campingen brukar de flesta holländarna planera sin semester ett år i förväg, och boka platser på campingar där de sedan stannar en längre tid och gör dagsutflykter. Det är därför det inte finns plats kvar till omkringresande campare.

Vi programmerade in camping nummer fem i GPS:n och hamnade på den här smala vägen, där vi fick åka några kilometer. Campingen hette Recreatiepark ‘t Zand, och låg en bit sydväst om Tilburg. Jämfört med andra holländska campingar var den ganska stor, 75 platser fördelade på 20 hektar, enligt ACSI.

Receptionisten var mycket trevlig och pratade bra engelska. Det fanns några platser för stora bilar sa hon, men hon visste inte riktigt vilka nummer de hade. Hon ringde någon och frågade, och vi fick ett platsnummer. Vi fick gå in och titta först om vi ville, men eftersom platserna låg över 1 kilometer från receptionen, så tog vi med oss bilen in i stället. Vi checkade in och åkte iväg. Det var bara att komma tillbaka och checka ut igen om vi inte var nöjda, då skulle vi få pengarna tillbaka, sa hon.

Våran första plats, bredvid ett uthyrningstält. Sådana fanns det gott om på de holländska campingarna. Vi fick inte riktigt plats, så vi hade den platsen som utgångspunkt medan vi spanade runt på campingen. Det fanns tre speciella platser för husbilar, men de var för korta för oss.

Mellan buskarna (de röda strecken) skulle vi stå, på längden. Det var viktigt. Annars brukar de ju vilja att man står med fronten framåt, men det gällde inte här. Det fattades en meter lite drygt för att vi skulle kunna klämma oss in.

Platsen mitt emot var lite större, och vi kunde dessutom utnyttja ytan bakom trädet, så vi gick den dryga kilometern till receptionen och frågade om vi kunde byta. Det var inga problem, det var bara att flytta, och så ändrade de lite i sina register i datorn. Receptionisten var fortfarande lika glad och trevlig. Vi gick tillbaka och gjorde en stor u-sväng, och fick en perfekt plats.

Vår nya plats. Nu var vi äntligen nöjda. Vi hade till och med någon meter till godo. Lelle inspekterar sin parkering.

Vi betalade totalt 41.75 € för en natt. 22.50 för Lelle, mig och bilen, 4.75 € för en extra person, och 11 € för en duschnyckel. Nyckeln användes för att få vatten i servicehuset, man satte i den i en box som tickade ner medans pengarna försvann. De pengar som man inte använde fick man tillbaka när man checkade ut.

Det fanns, som sagt, mycket tält, både privata tält och uthyrningstält. Många husvagnar fanns det också, men väldigt få husbilar. Enligt den handskrivna dagboken såg vi inga andra husbilar på campingen över huvud taget.

Det fanns flera små servicehus och ett stort på campingen. Vi hamnade väldigt nära ett av de små. Duscharna var fräscha och bra. Vattenpåfyllning fanns på platsen som vi hade.

Det fanns flera små gräsmattor att stå på. Trots campingens storlek kändes det inte så stort, man hade sitt eget lilla område att bo på.

Mitt i campingen fanns det ett sommarstugeområde, för de riktiga säsongsgästerna.

Det fanns asfalterade vägar med farthinder mellan campingens olika sektioner.

Från de större vägarna fanns det små vägar som ledde in till campingens olika avdelningar. Det var tur att man fick en karta när man checkade in.

Det fanns inte så mycket att göra runt själva campingen, om man inte hade bil eller cykel. Det fanns några vandringsleder, och på själva campingen fanns den här stora gräsplanen, där man kunde hålla på med diverse lekar. Det fanns även en mycket stor lekplats för yngre barn, med hoppslott och allt.

Campingens privata badstrand. Jag tyckte att sjön såg konstgjord ut, men det spelar ju ingen roll. Det var skönt i vattnet i alla fall, men vädret lockade inte så många till bad.

Kombinerad tennis- och basketplan hade de också.

Mitt på campingområdet fanns det en restaurang med både mat och dryck. Eftersom vi inte gillar att idrotta hamnade vi där. Serveringspersonalen var extremt trevliga. De stannade och pratade väldigt länge, och tipsade om vad man kunde göra i Holland. Ett tag trodde jag att de skulle sätta sig och ta en öl ihop med oss, men det gjorde de inte. En av tjejerna sa att vi måste åka till Zeeland, hennes hemtrakter. Det var därifrån folket som namngav Nya Zeeland kom. Vi bestämde att så får det bli, imorgon åker vi till Zeeland. Det var riktigt kul med så trevlig personal.

Vi provade den lokala ölen, som var mycket god. Jag tycker inte om mörk öl, men den här gillade jag. Vi upptäckte en stor skillnad gällande alkoholkultur mellan Sverige och Holland. Vi frågade om ölen såldes i någon affär i närheten, men det gjorde den inte. Den fick bara säljas av restauranger. Det var ju synd, tyckte vi, vi hade ju tänkt ta med oss några hem och bjuda kompisarna på.

Inga problem. På svenska restauranger öppnar de ju all öl när man köper den, men så var det inte i Holland. Vi fick helt enkelt med oss ölen de hade i restaurangen i en påse. Servitrisen bad om ursäkt för att hon var tvungen att ge oss kall öl i en papperspåse, men det var den enda påsen hon hade. Vi fick vara försiktiga när vi bar så att inte kondensen skulle förstöra påsen.

De hade två sorters öl, vi fick fyra av den ena, och tre av den andra, det var de enda som fanns kvar. Eftersom vi ville ha fyra stycken av den andra sorten också, frågade vi i receptionen dagen efter om vi fick köpa utställningsexemplaret som de hade där, men då tog det stopp. De fick inte sälja öl i receptionen. Däremot kunde vi få den gratis som en gåva från campingen. Holländare är ett trevligt folk, verkar det som.

Jag hittade kottar som växte upp och ner också.