Idag gick vi från ställplatsen till byn Bernkastel-Kues. Det var en fin väg att gå. Det fanns en promenadväg längs med Mosel som ledde ända fram till byn. Som tur var hade det slutat regna, åtminstone tillfälligt.

Gångvägen slutade vid hamnen i Bernkastel-Kues. Det var en ganska vältrafikerad hamn, med både små privata båtar och stora lyxkryssare. Pråmarna som fraktade gods stannade inte där, det var hamnen för liten för.

På samma sida om Mosel som hamnen, fanns den gamla delen av stan, på andra sidan låg den nyare delen, som såg ut som vilken ny stad som helst. Där fanns det Lidl, Aldi och några andra mataffärer, villaområden och hyreshus, och industrier. Den delen var vi inte så intresserade av, så vi höll oss i de gamla delarna.

Det var väldigt mycket turister både vid hamnområdet och i stan.

Längs med stora vägen i gamla stan fanns det många hotell och restauranger med vinprovning.

Från stora vägen fanns det gott om små gränder som ledde in till torget, som var centrum i gamla stan. Även i gränderna fanns det många serveringar där de hade både lokalt vin och öl.

Det fanns väldigt många små affärer av olika slag. Det gick att köpa det mesta. Klädaffärer, vinaffärer, prylar och souvenirer.

Runt stora torget fanns det många fina hus. Det var uteserveringar runt hela torget. Trots att det var mycket folk var det inga problem att hitta en plats, om man ville prova något lokalt vin eller ta en öl.

Smala gränder och smala hus fanns det gott om. Det här var nog det smalaste huset i byn.

Man fick köra bil i de trånga gränderna, men det var inte så många som gjorde det. De få bilar vi såg verkade tillhöra de som bodde där eller körde dit varor.

Vi letade oss bort från torget för att köpa mat. Trots att vi bara gick ett par hundra meter, sjönk priserna ordentligt. Vi hittade en restaurang, ”Restaurant Grabenschenke”, där Lelle och jag åt varsin mycket stor och mycket god wienerschnitzel med pommes. Miranda valde ostgratinerad fläskfilé med pasta och köttfärssås. Den mängden mat hon fick brukar vi göra i ordning till oss alla tre, och då får vi mat över till en matlåda. Det ingick sallad som förrätt. Till det köpte vi varsin stor öl till mig och Lelle, och en stor äppeljuice till Miranda. Hela middagen kostade 40 €, alltså mindre än 400 kr. Det är inte dyrt, med tanke på vilken turiststad det var. Servicen var mycket bra. Uteserveringen var i en backe, så både bord och stolar lutade ganska ordentligt, men vad gör det när man får bra mat när man är hungrig?

Vi fortsatte vårt stadsbesök, tittade på fler souvenirer och i fler små butiker. Vi gick tills vi blev trötta i benen, och eftersom det började komma in mörka moln igen bestämde vi oss för att ta en taxi tillbaka till ställplatsen. Vi hade ingen aning om vad gatan hette, men det var inga problem. Vi hittade en vänlig taxichaufför i hamnen som visste precis vart ställplatsen låg, han körde oss ända fram till bilen för 7.40 €. Det var tur, för precis när vi kom fram började det regna och åska.

På kvällen skulle det spelas VM-final i fotboll. Tyskland mot Argentina. Vi är inte jätteintresserade av sport, men när vi ändå var i Tyskland så ville vi se finalen. Vi hade två val: antingen att ta oss in till Bernkastel-Kues och se matchen på storbilds-tv på torget, eller att se matchen på ställplatsvärdens tv, som de hade burit ut i ett tält i änden av ställplatsen. På grund av vädret valde vi det senare alternativet. Regnet öste ner.

Det var en salig blandning av människor som valde att se matchen på ställplatsen. Två svenskar, det vill säga Lelle och jag (Miranda ville vara kvar i husbilen och spela spel i mobilen), två norrmän, tyskar, holländare, belgare med mera. Stämningen var på topp. Ställplatsvärden hade laddat upp kylskåpet med öl, som såldes för 1 € styck. De flesta var lika intresserade av sport som mig och Lelle, men det hejades högre och högre ju senare på kvällen det blev. Det var riktigt kul.

När Tyskland vann blev det ett himla liv en liten stund, sedan blev det tyst på ställplatsen. Då hörde vi bara ljudet från Bernkastel-Kues och från några bilar som åkte förbi och tutade.

Vi träffade många roliga och trevliga personer, här är en av dem. Vi kommer inte ihåg vad han hette, men vi tror att han var belgare.

VM-final Tyskland – Argentina i ett tält på en ställplats i Tyskland. T-shirt från Svenska fotbollsförbundet, inköpt på Ica, kavaj, kortbyxor och varsin öl. Vad mer kan man begära?