Äntligen på väg igen, med Großglockner Hochalpenstraße i Österrike som mål. Jag letade reda på en camping i ACSI-katalogen, som låg så nära som möjligt på norra sidan av alpvägen, och den siktade vi på.

Vi tog Autobahn förbi München. Det fanns odlingar med humle överallt längs med vägen.

Vid humle-odlingarna fanns det mycket insekter i luften, så vi fick stanna och göra en fönstertvätt.

Autobahn är inte alltid så bra. Med personbil kanske man inte märker så mycket av att vägen är dålig, men i en husbil med hård fjädring på hjulen så känns det. Man skumpar runt ordentligt.

Jag hade oroat mig för att åka in i Österrike pga deras tullsystem på vägarna, men det var inte alls så krångligt. Efter München gick det att köpa en GO-box på alla större Autohof. Det fanns skyltar längs med vägen.

För att få köra på betalvägar i Österrike (dvs i stort sett alla motorvägar) med en husbil vars totalvikt är mer än 3,5 ton, behöver man en GO-box. Småvägar och landsvägar är gratis. GO-boxen är en liten orange dosa, som monteras i fönstret på bilen. När man köper GO-boxen måste man visa registreringsbeviset på bilen.

Det räcker inte med vignette, om bilens totalvikt är 3,5 ton eller mer.

Det finns flera olika klasser, som kostar olika mycket. För att få köra i de billigare klasserna, måste man registrera bilen i förväg på www.go-maut.at. Det hade inte vi gjort, och det fick vi själva tala om när vi köpte GO-boxen. Vi sa att vi skulle ha emissionsklasse 1, där man kör med en tung bil (våran bil väger långt över 3,5 ton) som har tre hjulaxlar. Det är klass 1 som gäller om man inte har registrerat bilen i förväg.

När emissionsklassen är avklarad finns det olika betalningsalternativ, antingen betalar man i förskott, då laddar man boxen med en summa pengar. Om man inte gör slut på pengarna, får man tillbaka det som är kvar när man kör ut ur Österrike igen. Om pengarna tar slut, går det att ladda på mer. Det går även att välja efterskottsbetalning, men jag vet inte riktigt hur det fungerar, eftersom vi laddade vår box med pengar på en gång.

Jag betalade 100 €, då fick vi nästan 80 € att köra för (lite mindre än 800 kr). 4,17 € gick till hyra av GO-boxen, 16.67 € försvann till något som heter 20 % Ust, ”Umsatzsteuer”, en typ av skatt.

Vi fick med en himla massa små papper, med bland annat monteringsanvisningar och hur man kollade att boxen fungerade.

Det är viktigt att kolla att boxen är programmerad med rätt klass innan man åker vidare. Programmeringen sköter de som säljer boxen, det behöver man inte göra själv. Se bara till så att alla uppgifter stämmer. Om man har fel klass eller kör utan box på betalvägarna, riskerar man dyra böter om man åker fast i en kontroll. Böterna måste betalas direkt vid vägkanten. Vi sparade alla kvitton och papper för säkerhets skull.

Låter det krångligt? Det var det faktiskt inte. Vi läste igenom papperen, några av dem var på svenska till och med, monterade boxen, kollade så att det stog rätt emissionsklass, och åkte. På landsväg, som var gratis. GO-boxen använde vi inte förrän vi åkte tillbaka norrut genom Österrike, några dagar senare. Längs motorvägen satt det små sensorer, som gjorde att GO-boxen blippade till, för varje blipp försvann det en summa pengar. 25 cent, tror jag / kilometer. Pengarna blippar iväg fort, så mitt tips är att välja betalningsfria landsvägar i stället för motorväg. Om det blippar två gånger börjar pengarna ta slut, då måste man åka in på en större mack och fylla på.

Vi passerade några poliskontroller längs vägen, och jag antar att vi hade gjort rätt, för de bara vinkade förbi oss.

Vid München började man se Alperna från Autobahn. Äntligen! Jag tycker om berg.

Landsvägarna i Österrike var mycket vackra att åka. Det fanns små byar med Gasthof och fina hus överallt. Det tog lite längre tid än motorvägen, men det var det värt. Dessutom åkte vi ju gratis på de mindre vägarna.

En del vägar var i minsta laget, men det fungerade ändå bra. Det gick att möta andra bilar utan problem. Den orangea dosan i fönstret är den där GO-boxen.

Rastplatserna längs landsvägen var inte så stora, men vi fick plats på de flesta.

På väg mot Zell am See, där campingen låg, passerade vi Kitzbühel. Jag trodde att det skulle vara större, och mer folk där, än vad det var. Det märktes att det var en turiststad även på sommaren, men det märks säkert ännu mer på vintern.

Det fanns några hotell, några Gasthofs och lite affärer längs huvudgatan genom Kitzbühel.

Vi fortsatte på landsväg 161, genom Kitzbühel mot Zell am See. Vägen var bra. På vissa ställen var det kurvigt och lutade upp till 8 %, men det var bara korta sträckor.

Det var mycket vackra vyer längs vägen.

Vid några av rastplatserna fanns det stora eller små Gasthof. Det här är ett av de större.

Framme vid Woferlgut Sportcamp i Bruck, nära Zell am See. Där fanns både camping, stuguthyrning och hotell. Det här är inte vår typ av camping egentligen, den var alldeles för stor. Den lilla vita bilen till höger i bild användes för att ledsaga campinggäster som skulle långt in på campingen, så de skulle hitta sin plats. Vi fick en karta och fick klara oss själva, för våran plats låg inte så långt in.

Om man vill ha mindre campingar som var mer hemtrevliga och hade bättre vyer, så finns det flera sådana på södra sidan av Großglockner Hochalpenstraße, men det visste vi ju inte då.

Receptionisten var artig och professionell, men inte särskilt välkomnande. De pratade engelska i receptionen åtminstone.

Det är en ACSI-camping, men de ville inte se något ACSI-kort. De har logotypen utanför receptionen, men kortet gäller inte. Mitt svenska campingkort dög som adresshandling, annars hade vi fått visa passen istället.

Vi har räknat ut att det finns ca 600 – 800 platser, med hjälp av kartan som vi fick. Den behövdes. Platserna är bra uppmärkta, men det tog en stund innan vi hittade vårt nummer. Man fick inte välja själv, man blev tilldelad en osedd plats när man checkade in.

Lyxcampingar där allt finns passar inte mig, jag tycker bättre om de små pärlorna. Enligt ACSI-katalogen skulle den här campingen ha 270 platser, vilket är i största laget för mig. När det visade sig att det inte stämde hade vi valet att stanna, eller åka över Großglockner på kvällen, så vi valde att stanna ändå.

På campingen finns allt, utom det jag tycker om. Ro, stillhet, vyer och ytor saknas. Det finns kiosk, affär, pool, stor lekplats, minigolf, spa-anläggning med bastu och massage, pub, krog, pizzeria, rekreationsanläggning, tennisbanor, pingisbord, airhockey, en egen privat badsjö…

Däremot hittade vi aldrig någon soptunna. Inte ens en liten. Det var så mycket folk i receptionen, så vi frågade aldrig. Vi tog med oss soporna istället.

Dusch är gratis, wifi kostade 7 € för en enhet i 24 timmar, och täckningen var inte den bästa.

En natt utan el: 45.20 €

• 3 vuxna á 9.20 = 27.60 €
• Turistskatt, 3 st: 3.60 €
• Bilen: 14 €

Vi fick en extra stor plats, så att bilen skulle få ordentligt utrymme både på längden och bredden, sa de i receptionen. Här har vi fått besök av campingens katt, som sitter och kollar in Olivia.

Vi fick ju plats på längden, men om det var så mycket plats som vi blev lovade i receptionen vet jag inte. Det här var en av de större platserna, så det fanns ingen vits med att byta plats heller.

Nästan precis under kraftledningen. Tur att det inte åskade.

Många av platserna var upptagna av säsongsgäster och uthyrningshusvagnar och tält. Det gick att hyra mycket stora tält.

Campingen var fin och välskött. Gräsmattan var klippt, buskar och häckar var välansade, träden stog fint i raka rader…

På flera platser fanns det fontäner, som också var välskötta. Inte en enda liten alg.

Där framme har vi servicehuset. Ett av dem. Det fanns många.

Utanför vårt servicehus fanns en damm med olika sorters fiskar.

Även hundarna hade en egen plats vid servicehuset.

Servicehuset var mycket fräscht, som ni kan se.

Damtoaletter.

Inne i damernas duschrum.

Det fanns även privata badrum som gick att hyra, de hade glömt att låsa ett, så min kamera kom givetvis fram. Vi hyrde inget badrum, det kostade 22.60 € (strax över 200 kr) / dag under högsäsong.

Ett speciellt sminkrum med hårtork fanns det också.

Tömning för husbilstoaletter. I bakgrunden spelades det schlagermusik.

Borgen bredvid campingen.