Det blev en tur till Krampen i helgen. Nu var det ett tag sedan vi var där, så vi behövde en liten helgsemester.
Vägen var farbar, grusvägen var lite hal och isig, men det gick bra att köra. Man får ta det lugnt, helt enkelt. 1 mil på grusväg kan ta väldigt lång tid, ibland.
Det försvinner mer och mer skog nu, de avverkar för fullt. Fördelen är att det kommer ner mer sol, men det ser inte alls ut som förut.
I vägkorsningen vid stora Krampensjön var det plogat, det har det inte varit på flera år. Det passade ju bra, då slapp vi skotta.
Där solen har legat på var vägen bar. Det är fortfarande hårt i backen, så man slipper leran.
I backen där solen kommer åt var det barmark, men det var snö i resten av skogen.
De här spåren hittade jag på isen. De var väldigt stora, så antingen var det varg eller en mycket stor hund som hade gått där.
Vi pratade med ett jaktlag som kom dit på lördagen, de sa att det fanns mycket räv nu (det var det de skulle jaga).
Så här mycket is hade vi på insidan av rutan när vi skulle åka hem. Vi hade bara haft inomhusgardinerna fördragna på nätterna, vi satte aldrig dit vintergardinen som vi gjorde till utsidan. Nästa gång det är kallt så kommer vi att göra det, nu vet vi ju vilken skillnad det blir. Så kul att torka is som smälter och kondens är det inte.