Söderut längs med E4.
Vi stannade på Dinners i Gävle Bro och åt lunch. Det var det sämsta jag har ätit på länge. Miranda åt bakad potatis, den var ok, Lelle och jag åt dagens pasta, som skulle föreställa lasagne. Det var den mest över- och sönderkokta lasagne jag har sett. Den påminde mer om gröt eller mjölsmet. Usch! Vi lämnade det mesta kvar på tallriken. Dessutom var det dyrt, 100 kr för pastan, exklusive dryck. Aldrig mer Dinners i Gävle Bro alltså.
När vi närmade oss Stockholm var det kö. Vi kom dit mitt i rusningstid, och det var kanske ingen bra idé att åka där just då med en husbil. Det gick bra i alla fall, även om vi fick stå ut med en del tutande från övriga trafikanter.
I brist på annan sysselsättning kollade jag på vägsituationen i mobiltelefonen. Vi åker / står still längs med det röda strecket.
Här kommer lite Stockholmsbilder, tagna längs med E4.
På kvällen kom vi fram till Sandviks Camping, längs med väg 219 mellan Vingåker och Nyköping. Enligt katalogen har den 55 platser. Det fanns bara 18 elplatser, de flesta av dem var ockuperade av säsongsboende.
Campingen ligger fint, med utsikt över en vik av Östersjön. Det är en bit att åka från vägen, både över åkrar och genom skog, så det var väldigt lugnt. Man får stå vart man vill på en stor gräsplan, det verkade inte finnas några numrerade platser.
Receptionen var bara öppen mellan kl 9 och 10 på morgonen, och mellan 15 och 16 på eftermiddagen. Det verkade inte som att de tog kort över huvud taget, de ville ha kontant betalning på morgonen när vi checkade in och ut. 100 kr kostade det utan el, så det lyckades vi skrapa ihop. Vi brukar inte ha kontanter, så det blev en del mynt att räkna ihop.
Servicehuset är litet men fräscht. Duscharna var gratis. Det fanns inga särskilda herr- eller damutrymmen, varje dusch och toalett hade sin egen dörr.
När vi kom dit fick vi känslan att vi inte var välkomna av de som säsongsbodde på campingen. De tittade lite snett på folk som ville campa på deras camping, kändes det som.
Precis bredvid campingen fanns det ett bostadshus där det var ett himla liv på kvällen. Det lät som att det var en fest som spårade ur, det var ett himla gapande och skrikande på finska.