Idag blev vi bjudna på lunch. Irmas systers partner, Alan, är kock, så han lagade väldigt god mat åt oss.

Efter maten var det dags för Nidia och mig att lämna Callao och Lima för den här gången. Farshid och Irma körde oss till flygplatsen, där vi tog planet till Cajamarca.

Bussen som tog oss till planet, på flygplatsen i Callao.

Det var ett litet plan som skulle ta oss till Cajamarca. Resan tog en timme.

Lima/Callao från luften.

Anderna ovanifrån.

Anderna ovanifrån.

Framme på flygplatsen i Cajamarca. Det var en mycket liten flygplats, som låg inklämd mellan bergen. Man kände en väldig skillnad på luften när man klev av planet. Den dammiga, tryckande och varma luften i Lima hade bytts ut mot frisk bergsluft.

Cajamarca ligger i nordvästra Peru, på 2750 meters höjd över havet. Enligt Wikipedia har staden drygt 200 000 invånare. Staden grundades ca 1450 av inkaindianerna, och togs över av spanjorerna 1532.

På flygplatsen fick jag ett reklamblad som talade om att man fick 30% rabatt på Hotel Cajamarca. Vi visste inte riktigt vart vi skulle bo, så vi tog en taxi dit.

Hotellet visade sig ligga mitt i centrum, inte långt från torget. Det var riktigt lyxigt. Människorna i receptionen var mycket trevliga. De pratade bara spanska. Det fanns te i lobbyn, som vi drack av. Det var väldigt gott, och visade sig vara coca-te. Coca-te drack man överallt, jag antar att hälsovårdsmyndigheten i Sverige skulle ha skrikit rakt ut om de hade sett det.

Hotellet kostade 90 soles/person och natt, ca 270 kr.

Runt hotellets innergård var rummen placerade. Vårt rum hade två stora och bekväma sängar, en väldigt bra dusch och en trasig toalett, som de fixade dagen därpå. De lagade den provisoriskt över natten. Man fick öppna locket och dra i en pinne nere i vattenbehållaren för att spola.

På kvällen tog vi en liten promenad på smågatorna i Cajamarca. Det är en fin stad. Mycket lugnare och renare än Lima och Callao.

Nidia fick tag på Máxima Acuñas dotter, som ska försöka ordna så att vi kan åka och hälsa på Máxima. Máxima är en kvinna som kämpar mot gruvbolagen. De har hittat guld på hennes mark, och försöker ta den ifrån henne, men hon kämpar emot, trots hot och misshandel. Det skulle vara kul att se hur hon lever.

På kvällen var vi och åt på en restaurang. De serverade kyckling och pommes, precis som så många andra restauranger. Vi firade att vi var framme i Cajamarca med varsin öl.

Det bästa med den här dagen var ändå att det fanns wifi på hotellet, så att jag kunde ringa Lelle. Fan vad underbart att höra hans röst.