Vilken dag! Vi åkte ganska tidigt, rakt över landet till östkusten, där vi ville hitta en ställplats eller camping, och sedan utforska någon annan by. Det visade sig att det inte skulle bli så lätt att hitta någon plats att stanna på. Vi följde i stort sett alla campingskyltar vi hittade, men antingen var det fullt, för små platser eller något annat som inte funkade. Vi provade säkert 10 olika platser.
I Hasselberg skulle det finnas två campingar, Campingplatz Hasselberg och Ostseecamping Gut Oehe. De båda campingarna satt nästan ihop. Båda var fulla av säsongare, den ena var fin, den andra fanns det gott om mögliga förtält och lika mögliga husvagnar på. De borde inte få kallas för campingar när de har så många säsongare, det borde kallas trailer park istället.
Vi tittade på Wohnmobilstellplatz Maasholm, där det stod minst dubbelt så många som det skulle få plats egentligen. Där fick vi backa oss ut och köra på en gågata för att komma därifrån igen. Stellplatz Ancker Yachting i Kappeln var likadan.
Vi hittade en campingskylt, följde den, och backade tillbaka. Jag minns inte hur många gånger vi gjorde det under dagen.
På det värsta stället vi hamnade, tyckte vi att det luktade misstänkt i receptionen, campingvärden var lite skum, och när vi tittade oss omkring såg vi en joint som låg och pyrde i askfatet. Där fanns det i och för sig plats, men vi åkte vidare ändå.
Till slut hittade vi en bra plats, en ställplats utanför campingen Ostsee-Camping Gut Ludwigsburg, i BordAtlas kallas den Waabs-Ludwigsburg. Äntligen! Då var klockan så mycket så vi brydde oss inte om att det inte fanns så mycket att utforska. Campingen låg mitt ute på landet, vid vattnet. Mycket vackert.
Ställplatsen låg precis vid campingen. De 8 platserna var inhägnade med ett trästaket. Platserna var lite små, men de fungerade. Vi betalade 10 € för en natt med ström, och då fick vi tillgång till servicehusen på campingen. Servicehusen var många och väldigt fräscha.
Man checkade in i campingens reception. Den äldre gubben som satt där pratade bara tyska, men han pratade långsamt, så att jag skulle förstå. Det är trevligt när de gör så.
Adress: Ludwigsburg 4. GPS: 54°30’10”N 9°57’29”E
Campingen var uppdelad i två delar, som delades av med hjälp av en bredare, asfalterad väg, som bara campinggäster fick använda. Delen närmast vattnet var full av säsongare.
Den andra delen, som faktiskt såg trevligare ut, hade många platser kvar. Det var en stor gräsmatta med mycket träd.
På säsongavdelningen var det trångt. För att se vattnet var man tvungen att ställa sig mitt på vägen som ledde till stranden. De som hade sina husvagnar där hade inte mycket utsikt.
Ungefär mitt på campingen fanns det en affär. Vi kunde inte gå in och titta där, den var stängd eftersom det var långfredag.
På den här campingen, som inte gjorde reklam för att vara ett badparadis, fanns det en väldigt fin sandstrand.
I ena änden av campingen, närmast ställplatserna, hittade vi den här restaurangen. Vi hade inget annat för oss, det var för kallt för att bada, så vi gick in dit och satte oss istället. Det fanns en trevlig servitris där, som ville lära sig engelska inför sommarsäsongen, så vi pratade någon underlig blandning mellan tyska och engelska.
Maten. Innan vi fick det här stora lasset hade vi fått varsin stor tallrik med sallad, så jag var mätt innan jag började. Här har vi en vitlöksmarinerad schnitzel, med ett täcke av ost, tomat och lök. Löken pillade jag bort, men det andra var gott.
Lelles rumpstek var också väldigt stor, och god, sa han. De gjorde den precis så blodig som han vill ha den, därför smakade jag inte på den.
Bordsdekorationen. Det fanns ett får på varje bord.
Det är inte så dyrt att äta på restaurang i Tyskland. För varsin stor tallrik med sallad, som man åt sig mätt på, all mat som vi också lyckades få i oss på något vis, två stora öl och två stora glas vin, betalade vi 41 €, ca 400 kr. Det är inte så farligt, här hemma skulle vi nog vara uppe i åtminstone 200 kr för bara drycken.
Campingen låg som jag skrev tidigare mellan vattnet och landsbygden. Vi hade den här utsikten från ställplatsen. Nästan i mitten av bilden ser man några små vita saker, det är husbilar och husvagnar på nästa camping.
Nattproceduren. I husbilen ligger Olivia på mig tills vi nästan somnar, sedan kryper hon ner mellan mina fötter.