Igår fick vi veta att vi måste vara hemma lite tidigare än beräknat, eftersom Miranda var tvungen att skriva på ett papper för att bekräfta sin plats till skolan. Vi hade ingen lust att sträckköra, men det blev inte mycket tid över för att se på eventuella sevärdheter längs med vägen heller.
Målet för dagen var att ta oss in i Danmark, via gränshandeln Calles i Süderlügum, som ligger längs med väg 5 på västra sidan av Tyskland, några kilometer från danska gränsen. Vi kom fram ganska sent, som tur var, för parkeringen hade bara plats för personbilar. På baksidan av affären hittade vi plats vid lastkajen. Egentligen fick man inte parkera där, men vad gör man? Det var ju lördag, så vi hoppades på att de inte skulle få några leveranser. Vi fick inga böter i alla fall.
Affären var väldigt liten, det fanns inte så mycket att välja på, men priserna var bra.
Eftersom klockan var så mycket åkte vi bara drygt en mil in i Danmark, till Tønder Camping.
Campingen var väl inte den bästa vi har varit på, men inte den sämsta heller. Det fanns två små quick-stopplatser precis utanför campingen, men de var väldigt små. Inne på campingen hade de tre platser avsedda för husbilar, men de var alldeles för trånga för att vi skulle få plats.
Mannen i receptionen var ganska oengagerad, han hade inte så stor koll på vilka platser inne på campingen som var lediga, så vi fick parkera utanför och gå och titta själva. Det var lite svårt, eftersom vissa platser var upptagna fast ingen stod där för tillfället. Vi hittade några tomma platser, varav de första egentligen var upptagna, men ett av våra alternativ var ledigt, så den platsen tog vi.
Receptionistens oengagemang såg ut att gälla på hela campingen. Det var slitet och ovårdat, spindelnät och insekter i servicehuset, mycket brännässlor runt häckarna som avskärmade platserna, dåligt med information, trasiga lampor osv. Campingen skulle kunna ha varit riktigt fin, om någon hade brytt sig om att sköta om den.
Pris: 205 DKK för tre personer med el.
Här har vi husbilsplatserna, alla tre. De var mycket små, och hade inte så bra underlag. Det såg ut som att hjulen skulle sjunka ner i jorden om man åkte ut där, vilket kan förklara att ingen hade ställt sig där.
Efter mycket letande hittade vi en tömstation, som hade kombinerats med en biltvätt.
Platserna var lite små, men det funkade om vi körde in extraljusen i häcken. Det blev till och med lite utrymme kvar. Förutom storleken, brännässlorna och ogräset var platserna helt ok. Jag tycker om när det är häckar eller träd runt platsen, så man får lite avskildhet.
Det fanns en hel del små gator runt campingen. De flesta var enkelriktade, för det gick inte att mötas på dem.
Utanför servicehuset var det mycket brännässlor precis vid vägen, så man kan inte kalla campingen för barnvänlig.
Servicebyggnaden, som hade sett sina bästa dagar för länge sedan. Det gör mig inget att byggnaderna är slitna, men jag tycker inte om när det är skitigt. Hela taket var fullt av insekter, både döda och levande, och både i duschen och på toaletterna hängde det spindelnät från taket. Miranda vägrade att duscha.
Imorgon far vi vidare, då ska vi möta upp kompisarna (samma som vi mötte upp i början av semestern) på nästa camping, där de har bokat en plats åt oss. Det är den första platsbokningen som vi någonsin har gjort, tror jag.