Efter att ha tankat igen for vi vidare söderut, med Danmark som mål. Vi ville neråt i Europa så fort som möjligt.

Vädret fortsatte att vara omväxlande. Regn och sol samtidigt.

Vi stannade i tullen i Malmö för att visa Olivias (kattens) pass, och fråga hur de tycker att man ska göra vid gränsövergångarna ute i Europa. På tullverket visste de ingenting, inte han som vi pratade med i alla fall. Han höll bara på med smuggelgods. Han frågade om alla papper på katten var i ordning, och vi sa ja, eftersom papperen är ok, med vaccinationer och id-märkning och allt, så tullmannen sa att han trodde att då var det nog bara att åka. Alternativt skulle vi ringa jordbruksverket och fråga dem. Mycket underligt, tyckte jag.

Det var mycket trafik över Öresundsbron och in mot Köpenhamn. Bro-bizzen fungerade mycket smidigt igen, vi behövde inte köa för att köra över bron, det var bara att åka. Med rabatterat pris, dessutom.

På de större rastplatserna i Danmark finns det gratis campingkataloger. Jag tog sikte på en camping i Gørslev, mitt på Sjælland, inte långt från E20. Vi var mest ute efter en övernattningsplats, och det fick vi.

Campingen var svår att hitta. Det stog i katalogen att man skulle ta avfart 34, och det var lätt. Campingen skulle ligga på Slimmingevej i Gørslev, men det fanns inte några skyltar däråt. Däremot fanns det skyltar mot Borup, som enligt min kartbok låg åt andra hållet, så vi åkte tvärtemot de skyltarna. Jag hade inte lärt mig vår nyinköpta GPS än, så det var bara att gissa. Det har vi råkat ut för flera gånger i Danmark, så fort man kommer bort från de större vägarna.

Till slut hittade vi en campingskylt i en buske, svängde och hittade Slimmingevej av en slump. Där hittade vi även Grønnegårde Camping. Camping i lantlig miljö, stog det, och det stämde verkligen. Man är omgiven av åkrar och träd, och en liten bit bort går det hästar.

Platsen vi fick var inte så stor, men vi fick gott och väl plats utan problem. Vi stog i ena änden av campingen, i slutet av vägen, bakom oss fanns en gräsplan som fungerade som lekplats.

Campingen är liten och mysig. Det är små bås med höga buskar runt, så man får sin egna lilla avdelning. Det finns även platser där man kan stå tre – fyra stycken tillsammans.

Campingvärden var trevlig och glad. Det behövdes inget campingkort. Vi betalade 175 danska kr för ett dygn med ström. 60 kr var för Lelle och mig, 30 kr för Miranda, och 25 kr för ström.

Dusch kostar 2 kr. Servicehuset är slitet, men städat så gott det går efter omständigheterna. Det är inte så bra uppmärkt, vi hittade t ex varken vart vi skulle tömma toa eller spillvatten, eller fylla färskvatten. Vi fick leta väldigt länge efter det, utan resultat, trots att campingen var så liten. Visst hade vi kunnat fråga vart det var, men vi hade inget akut behov av att tömma, så vi struntade i det.

En av vägarna på campingen. Vägarna var tillräckligt små för att få folk att dämpa farten.

Längs vägen låg de små båsen där man campade för sig själv.

Det bodde en hel del säsongare på campingen, men det var ändå inga problem för oss att få plats. Campingen låg nog för avsides för att folk skulle komma dit.

Det fanns en stor gräsmatta att leka på, men det fanns inte något annat att göra på campingen.

Minigolfbanorna hade sett sina bästa dagar för väldigt länge sedan.

Hästhagen var bredvid campingen. Det fanns även många katter, vi såg fem – sex stycken olika katter som gick och spanade efter Olivia. Vi beväpnade oss med varsin liten vattenpistol, så var det problemet löst.