Ibland gäller det att inte vara rädd, om man ska hitta fina övernattningsplatser.
Några mil norr om Vilhelmina, längs väg 45, finns det en rastplatsskylt som pekar åt höger (om man kommer från Vilhelmina). Efter ungefär en mil på en smal grusväg funderade vi allvarligt på att vända, problemet var vart 17 vi skulle kunna göra det med en 7 meter lång husbil. Det var bara att fortsätta.
Efter ytterligare några kilometer kom vi fram till en underbart vacker plats vid Våjmån. Där vi hamnade påminner ån mer om en lite forsande, ganska bred och grund älv. Det fanns ett par flugfiskare där, som fiskade efter harr och öring. Det skulle finnas gott om fisk där, sa fiskekortskontrollanten som vi pratade med när han gjorde sin kvällsvända. Vi fiskade inte, eftersom vi inte hade kort. Fiskekort köpte man i Vilhelmina eller Storuman.
På kvällen anföll både myggen och knotten i stora flockar, men det var det helt klart värt.
Detta är gratis camping på bästa sätt. Helt tyst, bara vattnet som forsade och vinden som ven i träden. Och surret från myggorna förståss. Underbart.