Trollstigen i Norge är en hisnande upplevelse. Det är kurvigt, smalt, branta stup bredvid vägen, forsar, möten med turistbussar med mera. Man kör inte fort där, helt enkelt. Trollstigen ligger i närheten av Åndalsnes, som ligger vid väg E136. Närmaste större stad är Ålesund, ute vid Atlantkusten.
Om vädret är dåligt ser man inte så mycket, det samlas mycket dimma och moln i dalgången nedanför Trollstigen. Är vädret bra blir utsikten bra också, men antalet bilar ökar, så frågan är om man hinner titta på så mycket annat än trafiken. Det bästa är nog att försöka pricka in Trollstigen på en dag med halvdåligt väder.
Vägen fram till själva Trollstigen är också lite av en trollstig. Kan det verkligen bli smalare än så här, tänkte vi.
Om man har husvagn och inte vill åka med den uppför Trollstigen, går det bra att parkera nedanför, kroka av och ta personbilen upp och ner igen. Det finns en plats där man kan parkera ovanför Trollstigen också, om man kommer från det hållet. Vi åkte med husbilen både upp och ner, och det gick bra, bara man tog det lugnt och höll utkik efter mötande trafik.
Vägen slingrar sig längs med bergväggen. Ungefär mitt i bild kan man ana en rödvit turistbuss på väg upp. Kommer man med husbil och ser en buss är det bara att stanna vid första bästa mötesplats och vänta in den.
Mötet med bussen gick bra.
Kurvor, höga kanter på vägen och låga kanter ut mot stupet. Nere i kurvan fick vi möte med en personbil.
När vi hade åkt upp för Trollstigen kom vi till den här platsen, en lite större parkering på fjället, där vi övernattade. Tyvärr var vädret inte det bästa, man fick helt enkelt försöka föreställa sig de vackra vyerna. Platsen hittar man precis när man har passerat turistcentrat på övre delen av Trollstigen.
Det gick ju bra att campa här också, även om man inte såg något av fjällen runt omkring.
Har åkt Trollstigen flera gånger, synd bara att det blev utbyggt längst uppe, det gamla skulle ha fått varit orört med dom små souveninistugorna,
Pingback: 2013-07-31, dag 20. Gamla Strynefjällsvägen, där jag blev livrädd, och Melkevoll Bretun, camping vid glaciären. | Helens resor
Pingback: 2013-08-02, dag 22. Över Sognefjället och fricamping mellan Dovre och Sverige. | Helens resor
Ett plus att åka hoj i Norge faktiskt. Men gubben vill åka husbil nästa gång. Hm men jag vet inte jag. Är ju ganska smalt för de mesta. Har även åkt Snövägen, Väg 51 och upp på Galthopiggen. Spännande.
Jag kan förstå att det är kul att åka hoj på de kurviga vägarna i Norge. Det går bra med husbil också, även om det är smalt ibland. Det kan bli ganska skumpigt om man har hård fjädring, det finns ju en hel del dåliga vägar i Norge. Man får ta det lugnt bara, och räkna med att det tar längre tid att komma dit man ska när man kör husbil där.
Pingback: 2013-08-02, dag 22. Över Sognefjället och fricamping mellan Dovre och Sverige. | Helens Betraktelser
Pingback: 2013-07-31, dag 20. Gamla Strynefjällsvägen, där jag blev livrädd, och Melkevoll Bretun, camping vid glaciären. | Helens Betraktelser