För att ta oss fort fram mot Tyskland och Romantiska vägen, valde vi motorväg så mycket vi kunde.

Genom vår skitiga vindruta kunde vi läsa på skyltarna längs vägen att bergen där framme var gamla vulkaner.

Ju närmare bergen vi kom, desto bättre såg vi att det faktiskt såg ut som att det hade varit vulkaner en gång i tiden. Det här var någonstans mellan Montlucon och Macon, tror jag.

Visa av tidigare erfarenheter, började vi leta efter campingar tidigt på dagen. Den första campingen vi kom till var full. Den andra öppnade inte förrän efter 40 minuter. Vi gick in och tittade, och såg att den också verkade vara full, så vi åkte vidare.

Tredje campingen vi kom till hade plats. Gott om plats till och med. Vi hade tydligen kommit bort från turistområdet.

Campingen heter Champ d’été och ligger i byn Pont-de-Vaux vid floden Saône.

GPS: N46°25’46” E4°56’0”

Pris/natt: 24.66 € för husbil och två personer.

I receptionen var de trevliga, och de pratade engelska. Vi fick gå in och titta vilken plats vi ville ha innan vi checkade in. Campingen hade några platser där de hade förstärkt underlaget så att tyngre bilar skulle kunna stå där, men vi fick välja fritt vilken plats vi ville ha.

Eftersom det var flera i kö efter oss, och vi var rädda att vi skulle bli utan plats, valde vi första bästa. Den var inte så fin, men hellre en lite sämre plats än ingen alls. Jag stog kvar och vaktade, och Lelle sprang till receptionen och bokade platsen. Senare på kvällen såg vi att det fanns många fina, stora platser kvar, men det är sånt som händer.

Vår plats, förstärkt med grus. Det skulle ha varit trevligare med gräs, men vi hade åtminstone en buske.

Hela campingen var väldigt grön och lummig. Det här var en mysig camping. Vägarna var små, så alla åkte väldigt sakta. Det tycker jag om.

De flesta platserna var på gräs. Många av dem var väldigt stora. Den här platsen skulle vi ha tagit om vi inte hade haft så bråttom.

Det fanns en stor lekplats som låg i ena änden av campingen.

Precis bredvid campingen finns det en liten sjö. Man har inte sjöutsikt från någon av tomterna, så det är lika för alla. Det var inte alls långt att gå, man behövde bara gå ut genom grinden.

Precis utanför campingens entré fanns det ett kommunalt badhus, som campinggästerna fick bada gratis i.

Vi tog en promenad in till den lilla byn, Pont-de-Vaux. Det tog ca 5 – 10 minuter att gå i sakta mak från campingen. Det fanns restauranger och kiosker i byn, men inte så mycket annat. Det var en väldigt liten by.

Det här är centrum. Tror jag. Det kanske finns mer av byn någon annan stans, som vi inte hittade.

Vissa av gatorna var väldigt smala. Det var tur att vi inte behövde köra där med husbilen.

Vi hittade ett torg, med en rondell mitt i. Runt torget fanns det flera restauranger.

Vi satte oss vid en av restaurangerna och beställde varsin öl. Vi kom på att vi ville äta också, men köket öppnade inte förrän senare på kvällen. Vi satt kvar och väntade, och hann dricka några öl till under tiden.

Kyparen kunde inte tillräckligt bra engelska för att kunna förklara menyn, men vi fick hjälp av en holländsk familj som satt vid bordet bredvid oss. De hade tänkt samma sak som oss, de drack också öl i väntan på att köket skulle öppna, så vi skålade ihop några gånger, medan vi väntade. Det var riktigt trevligt.

En av deras söner berättade på klockren engelska att om jag tyckte om pasta, så var jag bara tvungen att beställa den här rätten, som syns på bilden. Det hade han rätt i, den var verkligen god. Det var någon sorts kött med pepparsås. Lelle följde föräldrarnas tips, så han fick kött, pommes och väldigt mycket bönor. Alla var nöjda och glada.