Tanken att åka till Loire-dalen väcktes redan hemma, så vi lämnade kyrkogårdar och krigsmonument och åkte dit. Nu fick det vara slut på den allvarliga delen av semestern.
Vi började med att åka ut till Loires mynning. Vi tänkte övernatta någonstans vid havet, men där såg det inte så fint ut. Det var mycket industrier, grått och trist. Vi ville ha sol, därför åkte vi vidare längs floden österut. Värme hade vi haft hela tiden, men inte så mycket sol.
Jag hittade en liten väg i kartboken, väg D751. Den var gropig, smal och i dåligt skick, men vad gör det när man åker precis längs med floden? Jag njöt av vyerna varenda sekund. Lelle fick koncentrera sig på bilkörningen. Vi hade åkt ganska långt den dagen, eftersom vi åkte förbi deltat och flodmynningen, så när vi hittade en campingskylt efter byn La Varenne svängde vi in där. Det fanns ju flera dagar som vi kunde utforska Loire på.
Campingen heter I´lle Meuchet. Ingen av de tre personerna i receptionen pratade engelska, men vi hade tur den här gången också. En av gästerna på campingen var där för att prata om något precis när vi kom, och hon kunde översätta lite åt oss. Hon kunde inte så bra engelska hon heller, men hon var ändå villig att försöka. Det betyder så mycket. Hon berättade för tjejerna i receptionen att det var våran husbil som stod utanför, att vi behövde plats för den, att den var stor, att vi kom från Sverige osv. Det var hon lite nyfiken på.
Vi kom överens om att vi skulle få titta på några olika platser som vi fick markerade på en karta, sedan skulle vi bara behöva gå till receptionen och peka på kartan vilken vi hade valt. Smidigt och bra. Det var inga problem med något, fastän vi inte kunde språket. Betalningen skötte vi på en gång, så att det inte skulle bli några språkliga missförstånd senare. Underbart med sådana trevliga människor. Vi betalade 20 € i pant för ett bomkort, pengarna skulle vi hämta dagen efter. Resten av utcheckningen blev klar där och då, samtidigt som vi checkade in.
Pris för två personer ett dygn utan el: har jag missat att skriva upp, för en gångs skull, men jag har för mig att det var ganska billigt.
Det fanns stor pool och lekområde på campingen. Alla vägar var asfalterade, träd och häckar var välskötta. Hela platsen gav ett välvårdat intryck. Träden stod fint i rader, gräsmattan var kortklippt (där den inte var gul), blommorna var välansade och så vidare. Jag tycker om när det står ett träd här och ett där, lite hur som helst, men det var ändå fascinerande att se hur de hade lyckats få så mycket ordning på allt.
Det fanns en by i närheten, men efter att ha åkt så mycket orkade vi inte gå dit. Vi stannade på campingen och njöt av den varmaste dagen hittills. 30 grader i skuggan, hade vi. Som tur var hittade jag en gammal vattenpistol i bilen. Den var perfekt att ha i värmen. Då visste vi inte vilken värme vi hade att vänta oss de kommande dagarna.
Elplatserna var små, men vi fick en stor plats, eftersom solcellen försörjde oss med den el vi behövde. Det kanske ser lite tråkigt ut att stå i en vägkorsning, men det var helt ok. Det åkte bara förbi en eller två bilar på hela tiden, och vi hade en stor gräsmatta framför bilen. Elplatserna var mer populära. Det blev bara vi, ett par holländare och några tyskar i ett tält där vi stod.
Servicehuset låg i en rondell mitt på campingen. Det var rent, fräscht och dekorerat med blommor och buskar utanför.
Från bilen skymtade vi Loire genom träden. Det var bara några träd och ett staket utan grind mellan oss och floden.
Det blev en liten promenad i alla fall. Här är floden Loire, någonstans. Eftersom det var i de här trakterna solen hade varit den senaste tiden, var vattenståndet lite lägre än normalt.
Jag vet inte om jag skulle ha velat bada just där, men det finns säkert någon som skulle ha försökt om inte skylten hade funnits.
Tillbaka på campingen. Det fanns massor av fina träd och buskar som vi inte har hemma, och på träden runt husbilen var det massor av murgröna. Härligt.