Vi hade först planer på att åka tillbaka en bit längs Mosel för att testa en ställplats som vi åkte förbi igår. Vi struntade i det, den kommer att finnas kvar. Vi körde mot Cochem och Koblenz istället. Någonstans i ett vägarbete svängde vi fel, så vi följde Kate, vår GPS från Kina. Det visade sig att hon ledde oss upp i bergen och ut över kullarna med vinodlingar, på mindre och mindre vägar. Det gick väldigt mycket uppför. Helt plötsligt hamnade vi på en längre sträcka med 18% lutning nedför. Vyerna var vackra, men bromsarna slet hårt trots att vi körde på låg växel och motorbromsade längs vägen. Vi hittade en större parkeringsficka där vi stannade så att bromsarna fick vila. Efter det struntade vi i vår GPS och använde kartbok och vägskyltar istället.

Efter diverse köer på Autobahn siktade vi på en ställplats i Xanten vid Rhen. Där var det fullt när vi kom fram tidigt på eftermiddagen.

Alternativ två var Kalkar, en ställplats nära gränsen till Nederländerna. Vi hade kommit på att det var dit vi var på väg nämligen.

Vid Kalkar fanns det gott om plats, trots att ställplatsen var liten.

GPS: 51.740008, 6.301408

Pris: 8.50 €. Vatten och el kostar extra. 1 € för 2kw.

Den lilla ställplatsen var uppdelad i två mindre planer, en med gräs och en med grus. Det var höga träd mellan de två planerna. Här fanns inga markerade platser. Det fanns el, färskvatten, toatömning och soptunnor, ingen annan service. Lång elkabel behövs, om man inte råkar hamna nära en elstolpe.

Vi valde den inre planen. Där fanns det ett bra hörn som var ledigt.

Även kl 20.00 på kvällen fanns det platser kvar. Det här är en plats att lägga på minnet om man har vägarna förbi och är sent ute.

Det fanns gott om utrymme även för stora bilar när vi var där. Det beror i och för sig på hur folk ställer sig, eftersom platserna inte är uppmärkta.

Precis vid infarten fanns en informationstavla. Där var det också ett stort utrymme där man tömde vatten och skötte annan service.

Själva byn såg väldigt sömnig ut när vi åkte igenom den mot ställplatsen. Det syntes ett par restauranger i google maps, men det var inget som lockade. Det var inte långt att gå till byn om vi hade velat det. Det var en sövande plats, så vi stannade vid bilen, åt och diskade. Vi var ganska trötta efter våra äventyr i bergen runt Mosel.

Vi satt med det här spelet under hela semestern. Vi har faktiskt hållit på med att försöka lösa det i säkert 15 år, utan att lyckas. På något vis blir det alltid minst en bit kvar som inte passar.