Dagen då vi kom på att vi skulle åka till Moseldalen. Vi kom in via Trier, och kollade på flera ställplatser längs vägen. Det fanns plats på flera eftersom vi var så tidiga, klockan var inte 12 ännu. Vi valde Enkirch, där har vi inte varit förut.

Ställplatsen i Enkirch är stor. Det finns inga markerade platser, man väljer själv hur man står. Det finns en stor gräsplan längs med floden, där det finns elstolpar. Vi valde en skuggplats under träden, för värmen var tillbaka igen. Bland träden finns ingen el.
GPS: 49.98396, 7.12108
Pris: 10 € för 24 timmar. Man betalar i automat med kontanter eller kort.
Vi kom fram strax efter kl 12, och då fanns det gott om platser att välja mellan. Det fanns platser kvar sent på kvällen också.



Det blev varmare och varmare under dagen, så vi gjorde helt klart rätt när vi valde att ställa oss bland träden där det fanns skugga.


Vi såg inte floden från vår plats, men vi kunde se överdelen av turistbåtarna om vi reste oss upp. Vi har sett Mosel förut, så vi prioriterade skugga istället.

Kylskåpet krånglade, så Lelle fick ta fram verktygslådan. Lite skruvande och blåsande med sugrör så fick vi fart på det.


På den här ställplatsen är det väldigt bra möjligheter att tömma spillvatten och toa, även för större bilar. Tömning är gratis, men färskvatten kostar.


Det är inte alls långt att gå till Enkirch från ställplatsen. Det tog kanske 5 minuter. Över en väg, sedan var man framme.

Det fanns inte så mycket att se i Enkirch. Det är en trevlig liten stad, men den är inte lika turistig som några av de andra städerna i Moseldalen.







I Enkirch finns några korsvirkeshus, trånga gränder, vinrankor, utsikt över fälten med vinodlingar, lite utsmyckningar och dekorationer på hus. Det är en typisk liten sömnig by i Moseldalen.





Det fanns inte många restauranger i Enkirch. Vi hamnade i en biergarten utanför ett hotell. Vi kom precis när de öppnade ca 16.40, och hade tur som fick ett bord. Det mesta var reserverat.

Maten som vi fick var väldigt bra. De serverade sallad medan man väntade, och jag gjorde mitt bästa för att få det att se ut som att jag faktiskt hade ätit av den. Man vill ju inte att de ska tro att man är otacksam liksom.

På menyn fanns en del lokala delikatesser, bland annat blod- och leverkorv gjord av små tomtar. Den hoppade vi över, det kändes fel att äta tomtar.


Jag valde schnitzel och Lelle något annat kött med mycket lök. Det här utsåg vi till resans bästa restaurangmat. Det var bra service, bra mat och mycket mat.
Precis när vi skulle ta sista tuggan kom det en barnfamilj och ville ha ett bord, men de skulle få vända. Det var fullt. Jag råkade höra det, och sa att vi var i stort sett klara. Vi ville bara ha varsin öl till, så om det kanske gick bra att vi stod och drack våra öl och använde en trätunna vid köksingången som bord, så kunde kanske barnfamiljen få vårt bord om det inte redan var reserverat av någon annan. Det gick hur bra som helst, och alla var nöjda och glada.
Allt som allt betalade vi 40.55 € för maten och fyra 0,5 liters öl. Jag tror att vi fick lite rabatt på sista ölen eftersom vi stod och drack den.

Olivia tyckte att det var lite för mycket hundar som gick förbi, så hon låg inne och sov större delen av dagen.